Norrländska Korrespondenten – 5 april 1856, sida 3

mäste jaga bort honom med fin halsduk, fom hon swångde i luften. Hon klädde på fig det håna bon Hade, giorde ett litet tnyte och begat sig ut. Men Kurre fod på fur, och rusade fram til henne. Förgäfwes sökte bon schasa bort honom, han följde benne enwist ända till en griad, hon tordes ite öroe ra der, få att dan ide skulle tränga sig igenom, utan steg öfwer. Kurre siäåckte sitt hufvud öfwer grinden, hon kysste öonom på nosen och aflägsnade fig, men han flod ännu längre qwar och anäganave efter henne. Grefwinnan mottog fia syner Hå gåfte gifwaregärden med omfamningatr os glädjerop, och sjelf styrde bon ut berne i medhafda fina kläder få wål fore möjligt, på det att Greta skulle uppträka med wärvighet i grefwens hus. Ingen fule rocta att Greta hade warit en fattig tjer narinna, oc detta kunde få mycket bättre döljas, fom grefwinnan under metlanti: den flyttat ia i en ny wåning, pi ett annat ställe i fladen. (Forts.)