Fliton. 7 Det år en lyda för menniskan att på jorden finnes arbete. Når Gud för den första syndens skull måste nedstiga såsom domare till de första menniskorna, war det icke blott ett ord af stränghet, utan lika mycket ett ord af barmhertighet han uttalade, i det han tilltalade wår första fader sålunda: 7Du skall åta dirt bröd i ditt anletes fwett. Hans stora och al. drig nog beprisade kärlek framskimrade midt igenom de moln, hwarmed han får fom domare måste omswepa sitt anlete. Han wisade sig såsom en fader öfwer allt hwad barn heter, i himmelen och på jorden. Ty ännu när wi se huru tåren glimmar fram utur en jordisk faders öga när han nödgas lyfta riset emot ettiwans artigt barn, få är det ide annat än en återspegling af den himmelske fadrens barmhertighet midt under s:raffet. Arbete är sällhet. Och detta icke blott i den mening, att arbetet bereder tillgån. gar, hwarigenom sådant, fom hörer till hwad menniskor wanligen anje för sällbet, fan anskaffas, utan oc i deu mer ning att arbetet förskönar jorden, få att def utseende blir mera leende, att det pryder hemmet få att def trefnad blir större, att det manar fram wälsignelse, få att tillgångarne ökas, utsigterna ljus na, tillfällen till andras bispringande blifwa rikligare, hwarmedelst mycken fållhet kan ernås; och framför allt i den mening, att sjelfwa arbetets förrättande fröjdar, starker, uppfriskar, lifwar, gifwer mod, munterhet, lefnadslust, helsa och får dant mer. Jcke blott arbetets följder, utan sjelfwa arbetet år sällhet. Lifwet skulle blijwa fullt af swårt elände, om Gud icke gifwit oss arbete. Långt ifrån att wara något, fom man bör önska slippa ifrån, långt ifrån att wara fåfom ett swart åskmoln öfwer wår lefnadshimmel, år det twertom i hög måtto önskanswärdt och det är ett ljug på mår wäg genom de för syndens skull förbannade jordens dalar. Långt ifrån att wara något före nedrande, är det twertom ärofullt; det år lättjan fom förnedrar, lättjan fom gör olycklig. Arbetet är önskwärdt. arbete är en wäsendtlig del of Guds barmbhertighet oh nåd emot fina barn på jorden. Huru uppfriskas ej sinnet af ett nyttigt arbete; huru smaklig blir ej måltiden, när ben följer på ett arbete, fom wi förråts tat i wårt anletes swett; huru meders qwickande blir ej hwilan efter en dag af nyttig werksamhet, äfwen om den warit helt tröttande. Likasom jåfäng gä wädkr många fyndiga tankar och många skadliga begärelser, sammalunda wäcker ett nyttigt arbete, hwarmed man ser sig uträtta något godt, hågen till att wilja utråtta ännu mera godt. Jngenting sporrar mera till att wara nyttig, än att man kånner sig hafwa warit nyttig. Det ena goda wäcker det andra, likasom det enu onda uppdyfer ur det andra. Men ett arbete, fom sädant skall åstadkomma, får icke wara slafwens nödtwungna dagsarbete, icke en tråldom utan hopp, utan frihet, utan ändamål. Nej, ett ar. bete, fom skall hlifwa till wälsignelse, må ste wara det friwilliga, flitiga och trogna werkandet på den plats Herren har of anwisat. Den, fom arbetar utan frihet, han arbetar utan håg, och ett håg: löst arbete är ide blott i de flesta fall ett odugligt och glädjelöst, utan oc ett werkligt slafweri. Der håglöshet, till följe of ofrihet, bor, der bor ocffå hopplödhet, och ett hopplöst arbete år en betungande träldom. Hopp gör flit. Men fliten gör arbetet lätt, fliten gör dagen -— LL LU ———————— ä n — I USES fe . RER