Norrländska Korrespondenten – 27 februari 1856, sida 3

— En fältprest war bjuden till middag hos sin General, men glömde bort bjudningen. Då han dagen efter infann fig för att bedja om ursäkt för försummelsen, war Generalen ännu förargad oc) wånde honom ryggen utan att höra på bang ursåkter. — 3ag får vå der hogsta rada Herr Gencralen för def fora föroragfambetr, yttrabe da presten; jag fer, att Herr Generalen förlåter min försummelse, och ännu betraktar mig fom en wån. SSwaraf fer nidet? frågade Generalen. — Herr Generalen wånde mig ryggen, swarade presten, och den brufar herr Generalen aldrig wända mot någon fiende. — Generalen skrattade oc sörsoningen war gjord.