Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1856, sida 3

da ställena heta skapelsen säledes ju åf wen i liflösa ting och oskäliga djur? J afseende på Bihelkommissionens nya eller nyaste åtgärd wid Marc. 16: 15 le ter det i tryckta anmärkningar deröfwer: Hwarföre dugde ide detsamma år 1853 som 1780 och 1816, neml. alla menniskor? .. Maccus nyttjar wål ett annat ord än Mattheus, (28: 19, men ju alldeles i samma mening, såsom uttryck af Frål sarens tillsågelse? Hwad är och wunnet med det allmännare ordet skapelse, hvars till, utom de oskäliga djuren, afwen hö ra liflöja ting? Meningen inffränted elfer bestämmes och på stället, nemligen att De, för hwilka evangelium skulle predikas borde underwisas, — göras till lärjungar — tro, döpas och läras att hålla all bwad christus befallt, samt salige warda. OM wid Rom, 8: 22 upprepad. 7Hela skapelsen suckas och wåndas ... Durum! Månne ock sol, måne och stjernor? Paus lus nyttjar samma ord som Marcus. Men han kunde ju icke liksom wilja utwidga och förbättra schristi mening? ... (ob). i Matth. 28: 19 behåller dock fom missionen: allt folk) . . . Annat är att christendomen skulle medföra skonsamhet mildhet emot djuren, hwarom äfwen Moses eller Gud genom Moses gifwit vbefallning. — Wår Odmans ariikel öfwerskfreaturets suckar borde ju wara tillräcklig att i denna fråga tillrättawisa och hejda hvars je dogmatisk utswäfware, ware fig Lisco et comp. eller hwem som heldst? Måtte efter nåsta riksdag ingen uppmärksam och tänkande bibellåsare behöfwa sucka if: wer hwad fom uti Änstruktionen för en förbättrad bibelöjwersättning heter:! fålls samhet och obegriplig mörkhet Mårklig är ju i förewarande afseende Pauli fråga (1 Cor. I: 9) mån Gudi wara omsorg om orar? Och i 16:0e Vere fen af Ebr. 2 capislet, der det ju gäller menniskorna, heter det. .. Åbrahams sad tager han på sig? Jnsandaren will ingalunda påtwinga nägon sin åsigt men och öfwertygelse. Men han anser rått och iillbörligt att j heldre befria det christna lärosystemer ifrån diverse utwärter och päpackningar, än att utbyta detsamma i ännu flera. Och hwad särskildt angår förhållandet mellan: freatur, menniskoslagte och skapelse, samt emellan för mycket och för litet; måtte man åts minstone observera det bekanta verba valent ut numi, d. w. s. ord gälla såsom pengar eller, om man få will, skiljemynt. Och må jemförelsen fortsättas med en huru det sumariska förhällandet skulle redas, om räkningsföraren satt den ena myntberåkningen i den andrag fo lumn.? i — Under sistl. år hafwa genom Troll hätte kanal, på wäg till Götheborg, blif. wit skeppade 17,416 t:or hwete, 140, 153 t:r råg, 2,963 t:r ärter, 9,838 tr korn 7,690 tunnor blandsåd samt 208,933 t:r hasre, eller tillsammans 386,295 t:ot spanmäl, utom hwad lastångfartyg frår Göta kanal medfört. LLEELLAAgnnnnngnnn