Norrländska Korrespondenten – 29 december 1855, sida 2

tonventittalr, på hywiltia har ydsst utsårttttgn kapitel af Bibeln tul ämne för sitt talUnder hans sednare besök härstädes, fallade jag honom till mig och frågade honom, till hwilien lära han sig bekånde; då han i flera personers närwaro förklacade, att han hörde till baptistiska sekten och war genom händers påläggning wigd till prest i denna sekts tjenst. Jag föreställ de honom då huru samwetslöst det war af honom, fom ide hörde till Gvangelifft-Lutherffa kyrkan, att trånga fig in i denna församling och genom fina förs edrag förleda till affall ifrån den rena Cvangelifka läran, och att han wäl funde finna, att jag, såsom Luthersk pastor, ide kunde gifwa mitt tilftånd till en daptists uppträdande såsom lärare i förfame lingen. Härpå swarade han, att hur wäl insåg, att han ide med mitt tillständ kunde hålla fina föredrag; men han fun de dock ide afstå derifrån, emedan anden dref honom att tala; hwarwid jag yttrade, att jag lemnade derhän, hwilken ans de det war, fom få oförsynt dref honom. JDdå det sålunda icke lyckades mig att afstyra Hejdenbergs tilltag, förmanade jag honom att åtminstone i så måtto gå mig till mötes, att han skulle lofwa mig att i de föredrag, fom han då tänkte hålla icke framkomma med sin baptistiska irrlåra; men till sådant löftes afgifwande far de han sig hindras af sitt samwete. Såttet, hwarpå Hejdenberg går till wäga för sitt måls wmnande röjer mycfen slughet. Hår i sodnen har Han, få widt mig år bekant, mycket sällan i fina föredrag offentligen framhållit fina baptistiska willomeningar. Han börjar ide heller med att framställa sädana, utan med renläriga utläggningar of Skriften; men sedermcra ffer proselytmakeriet genom baptistiska skrifters utdclande och genom enskilta samtal. Flera personer hafwa ock på såädant fått här blifwit wilseledda; och och wid de samtal, jag med sådane haft, hafwa de wäl icke bestämdt motsagt mig, når jag sökt öfwerbewisa dem om deras willfarelse, men jag har dock kunnat förs märka, att de fortfarande hysa denfamma. Hejdenberg har nu åter hitkommit och fortgår lika ohejdadt på sin bana, ehuru han nyligen stått till rätta i Sundswall för fin otillåma werfsamhet. J Hejdenbergs beteende fan jag icke annat fe An ett groft trots emot landets lagar och wore önskligt, om det fålunda fraumitic kande baptistiska hågmodet kunde något Jag har sökt agenom Bibelförklaringar och genom baptismen mwederläggande frit: ters utdelande motwerka de baptistiska willomeningarnas spridande; men ehuru jag har anle: ning att tro, det dessa åt. gärder warit wälgörande, hafwa de dock wisserligen ej gjort tillssyllest, hwarföre jag i största ödmjunkhet anhäller, att K. Befallningshafwande täcktes widtaga få dana mått och steg, som kunde såtta en gräns för Hejdenbergs widare fringres sande. Ljustorp den 12 Dec. 1855. . Esbj. Bergman.