Norrländska Korrespondenten – 15 december 1855, sida 2

häradsskrifwaretjenstens bestridande i ber rörde få fögderi under tiden fortfara. — Den medalj, fom blfwit pråg Jlad till Konung Carl XIV Johans mi. ne, har, enhigt Swenska Tibnengen, afwen blifwit tilidelad 5612e wid Westernoctrlands Bewårmgoda:eljon S. Fjetir öm. — Alftonbladet iutarnger Usin anmålan, att hufwudcedaftören och answarige utgifwar n af nåmnoc tidning, herr G. F. Bergstedt, kommer från oh med innevarande års urtgang att frånträda denun sin befattning och att en mag. b A. Sol im in, från nåsta ärs bårjan tilis widare, blifwer herr Bernstedts ejtertrår dare Till uppmuntran för prenumeration, nämnes att hr AÅuguit Bland, kommer att blifwa medarbetare i samma tidneng för nästfommande År. — Önligt anmälan i Ocrnöfandar Po sten, kommer tensamma atti urphöra med gamla Året och eftetträådas aj en ny Tidnun med titel ye Hern. sfands-Posten. Alt sluta af framnallningen ipåog ammet, få fer der ut fom sktulle nykomligen, lomma att redigerad efter samma tendeno som föremätaren. För Sliftct rörande ecclesiastika notis fernas fpridande utltefwas bihang, när sådana blifva af behojwet päkallade. — DÅ Redaktionen lennar rum för nedan. stäende injanda mot mutel tut cen i Ro 97 förleden lördag intagna, förmodar R. d., att sä wål kåranden som swaranden finner jig belåten med att läta bero wed ret, fom redan blifwit i åmnet tiskateradt. Den nu insända artikeln är af fljande lydelje: ÄÅnnnu ett och til Snfändarcn, rörande Åforslag, profning od) wal til regala paftorater. Då ins. funnit sig föranläten att i ett föregående Nr af tetta Blad göra war: jchanda påminnedjer wid undertectnads i N:o 82 of samma Toning intagna are tikel, rörande ofwan citerade, af mt NÅ got skejt och ensidigt behandlade ämne, finner sig äfwen undertecknad sfoldig att med nägra erinringat wid der pamin. neljer inkomma. Då inf. rätnar fig till godo, de flera tillfällen, då regala gåll olefwet besatrta med goda pastorer, än De wid wal utforabe; får undertednad endast derwid anmårka, att bena förbältande aldrih wartit förnefadt, så mydtt mindre, jom i motsatt händelse all regal rått wid desja gall sulle i sjcljwa werket forswinna. Frägan röret hår endast den punkten, huruwida, då församlingarne genom wal uttalat sin tanke om de föreslagne, det de må wara Åongl. Maj:t ferunnadtt, ut, utan klander af ogina msändare, så uttala fin mening, rörande pastoraets bli fwande inneh. fware, jedan denne aför thuonen styrtt fin lompetence. Det nåste ju häårwid waca en Har sak, att, da Konungen icke ingriper jorsamlinpeng beslutandecatt wid Gonsinoriella )Aftorater, det ie heller wore ochorigt, iti den setnare stulle wiljw, hwad den