Norrländska Korrespondenten – 15 december 1855, sida 2

nu fanns det andra sysslor, som isynnerhet togo husjadrens werksamhet i anspräf, t) nu fom det au på att bruka jorden och göra ett godt ursåde. Fårunderagt nog stod den gamla fönnen ånnu trots alla de rasande winzertormarna, och hufasom Fächmner on gang trorde sig böra undwifa de hotande stormarna under tet ol)cksdigra aret 1843, säi måste han op bans familj nu noga ala fig för art komma i nåryeten af det med fara hotande tråtet. En februarivog, som i anseende tid wärma och ostadig wåderlek liknade en af wåra aprilcagar, smög sig en man försigtizt fram band smaskogen utmed Aubiness boning. Han bar en grof rock. som räckte tel knåna och war efter folonternas wana vewäpnad med skjut-och pugqwuaspen. Då ban wid pass tusen sieg från Fidtnets ferm barcc någon fomma, gomde yan sin oastmnt mellan buskarna, dock få, on ban lande fö, bwad fom forcgick. Sort tereseer kom Helena och en ung man med ert långt skägg, fom följde henne bem. 3 ennes arm hm lade i Haug, och ber war ounpfånneligt, att der herrskade