Tenca, der han under 8 månader fäftade mot Kabylerna. U:nämnd sill ifwerste, förde han i början aj April 1848 fåne lingslegionens andra regemente met det tauriska bergsfolfet, äfwerfäell tel wid Dschetel Schelia, framträngre fegrande till Kedesch och tillfångatog Bei Achmed. Sedermera anförde han ett zuapregemente mot stammen Jursura oc mar år 1849 öfweranförare i bet hjeltemod iga tåget till Oase Zaatscha, fom han efier fiera berömliga fäktningar stormade. Ees dan han utmärft fio äfwen wit Narah, uvpsteg han den 13 Januari 1550 till brigadgeneral. Redan 1852 befordrad till divisionsgeneral, ställdes han i spetfen för en afdelning af orientallska hären och erhöll under hand fullmakt såsom if: werbejälhafware för den båndelse att den siullige S:t Arnaud ej widare fule före må föra öjwerbefälet. DÅ denna hän. delse inträffat, äöfwertog han odså samt bibehöll öswerbefälet, till des han frövil ligt öfwerlemnade det åt Pelisster. Uti de för Fransmånnen hedrande bataljerna wid Alma och Jnferman wisare GCanros bert ptterligare prof på fin förmåga får om fältherre. Engelska tidningen Eraminer innes håller, liljom förut mes, en artikel om Sweriges ställning till krigsfrågan. Stela westmalterna funna något uttätta i Östersjön, måste det ste med biträre of Sweriges 60,000 man och 200 kanonbå ar. Wid frågan om hwilfen belöning skall gifwas Swerige för dess biträde antager man an Swerige önflar erhålla Finland tillbaka. Härwid fäller tidnin gen följande märkeliga yttrande: IQi må först betänka om det verkligen skall ge ökad styrka åt den swenska monarkien att erhålia Finland tillbaka. Wi må er inra, att om än Swerige förlorade Finland är 1809, få fick det i stället Norrige 1814 och att, om finnarne hafwa grund att frufta nägou förminskning i fin handel och sitt wälstånd wid att gå öfwer till Swerige, så skall Nyssland winna och icke förlora wid en sådan förändring. Wi wilja ej i detta ögonblick uttala någon mening i denna punkt; men när wi för. utsätta ait ett sådant wilfor blifwer frante staldt och afslaget, få har tetta afslag fin grund i den önskan, att wilja afvårs ja nya faror och swårigheter för Ewerige och ide i önskan att wilja ajwärja någon flags förödmjukelse och förnedring för Nypland.7 Tiomngen anser widare jäfert att Swerige önfrar penningar för krigsomkostnadernas bestridande, och att det har wida strängare fortringar än Sar dinien. Sardinien fick sitt understöd i form af lån, men wi kunna icke wånta, geter det,att Swerige, fom ide har ute igt till att i framtiden winna någon stor makt eller rifedom, skall åtaga sig att jjelf bekosta få stora summor. Sardinien fan göra fig hopp om att winna de oms kringliggande hertigdömena, ja möjligen till och med Lombardiet, och då det säledes hoppas emotse en irik framtid, så har det samtyckt till att upptaga lån, Men Swerige lefwer ide nu af framtiden