Norrländska Korrespondenten – 24 november 1855, sida 3

eranhafwa wisserligen på många ställen bt men i wit nog strängt och hårdt behandlat han och sådant fan ide annat än ogillas o 5 en förskaffa dem mångas warma deltagant bilse Men hurudant deras förhållande år, n. noska de blifwa mildt och skonfamt behandla samt den ena eftergiften efter den and blifwit dem bewiljad, anser jag nödwål ben digt också böra komma till alkmänheter kunskap. Derigenom far en bättte få nedom om läsaresckten erhållas; och de som lärer rätt känna den, finner of! nog, att ide allt år guld, fom glimmar. ader, nmabewis — Öftgötha Correspondenten, för de 10 dennes har en upplyfande, sakrik oo wäl skrifwen artikel, fördeld i trenne a delningar, hwarur wi tilläta of hår åter gifwa den tredje eller sista, lydande så lunda: Hurn har regeringens handlings sätt wisat fig inför den förr allmänheten, beträffande Euro pas krigiska förwecklingar? Denna fråga måste beswaras genon en fort teckning af håndelsernas gång. Furst Menschikoffs förolämpande upp trådande den 10 Mars 1853 i Constan tinopel gaf det första synliga uppslaget til de närwarande krigiska förwecklingarne Frankrike och England uppträdde, under det att deras flottor närmade fig Dar. danellerna, såsom kompromissarier. Den 26 Juni utfärdade Zar Nikolaus sitt för: sta ryktbara manifest, rörande furftendös menas besättande med ryska trupper. Fredsbrottet war dermed egentligen gjordt. Den 4 Okt. följde Turkets krigsförllaring. Franktife drog fig derwid tillbaka. Österrike tillkännagaf sitt beslut att hålla fri get inom de trängaste gränsor. England lofwade hjelp till sjös. Emellertid inlupo de allierades flottor i Bosphoren. yssland protesterade. Natten till den 24 Oktober bemäktigade fig Turkarne Ka, lafat. Den 1 Nov. förklarade Ryssland Turkiet krig. Den 2 och 3 gingo Tur karne på fem punkter öfwer Donau, hwar. wid Ryssarne ledo sitt första nederlag. Den 31 Nov. anföllo Ryssatne — i ftrid mot fredliga försäkringar till Westmakterna — den Turkiska flottan wid Sinope och förstörde den. Engelska och Franska flottorna inlupo derefter i Swarta hafwet, ide lifmål för att omedelbart inkasta fig i friget utan för att upprätthälla fre den på hafivet. Det war wid ryftet om dessa tilldragelfer, eller i slutet af Decems ber, fom Sweriges då församlade riksständer emottogo konungens uppdrag att bilda ett hemligt utskott. Uppdraget gijorde ett stort uppseende och föranledde trykten af hwarjehanda flag. Wösserligen beifrade redan ganska många ett widtutseende Europeiskt frig, men knappt nog hade ännu nägon wågat uttala det. Tillsättandet af ett hemligt utstott slog oc: få mängden ide med få liten söfwåning. Förstörelsen wid Sinope framkallade inom hela Europa en djup harm. Napoleon förtlarade, att det i de orientaliska angelägenheterna gafs för honom en-; I L daft en wäg, hederns, och att han stulle t4 i