andra möbler, än twä furndolar och ett bord af samma trädslag. En smula eld, fom ej waktades af något galler, brann på spiselhällen och utwisade ätminstone rummets fuktighet, om den ej tjenade till något angenämare ändamål; den ofuns da fuftigheten drog fig nemligen nedåt wäggarne i långa, klumplika ränder. Fönstret, som war söndrigt och lappadt på många ställen, wette åt en liten, ins stängd jordfläck, näston betäckt med mats ten. Ej ett ljud hördes, hwarken ins om eller utom huset. Den unge läkaren satte fig wid elden, för att afwakta ut: gången af sitt första besök å tjenstens wägnar. Hun hade ej många minuter förblifvit i denna ställning, då bullret af ett ankommande äkdon nådde hans öron. Det stannade. Porten öppna des. Ett lågt samtalande hördes der på, ätföljdt af ett oredigt buller af fots steg längs gången och i trapvorna, fås fom om twä eller tre personer hollo på att bära nägon ting tungt till rummet ofwanpå. Trappornas knarrande nägra ekunder efteråt tillkännagaf, att nyfomr ingarne lemnade huset, efter attshafe va fulländat silt göromål, ywad detta