Upsala Domkapitel och Stockholms kon sistorm, der erkebiskopen är ordförand. och eger sin egentliga werksamhet, ock unähända kommer detta ide få obetydligt att inwerka wid embetets slutliga befäk. tande. — Kongl. Maj:t har den 14 sistl. Ju li på 30 år fasiställt en pastoralie-convention i MNeder-Calix pastorat. De hems man fom äro åsatte kronotionde, erlägga sädestionden till pastor, likasom hittills med dubbelt belopp emot kronotionden, men frälsehemman betala endast lika med densamma; och de hemman som icke utgöra tionde till kronan, äro åftven fri tagne från tionde till pastor. Uti fmöre tionde samt i stället för Jura flole erlägges af ffattes och kronhemman 8 skålp: smör för hwarje tunnland årligen, men af de frälsehemman der kor finnas, betar las denna afgift enligt öfwerenskommelse. J quicktionde urgöres ett får på röken hwart tredje år. Skatteoch kronohemman samt de frälsehemman, som hafwa äfer, utgöres 4 lpd halm årligen på tunnel. eller löses efter öfwerenskom:nelse. Fifftiondeutgång efter aftal med paftor, eller efter förfatiningarne, hammarskattsjern betalas med trefjerdedels sfeppund efter markegång och efter enahanda lögningdpris utgå bräder, deraf Töreforss sågwerk erlägger 6 och en fjerdedels och Björks forss 10 tolfter. Afgift af qwarnar och andra inrättningar, äfwensom dagåmwerfen af soldater och inhysesmän utgå enligt författningarne. — Uti en beskriyning öfwer swenska erpositionen i Jndustripelatset i Paris, införd i Sw. Tidningen, läser man med nöje att juryn wid betraktandet af säd från Swerige gifwit fitt förnämsta bifall åt forn från Lappmarken, under 66 gras ders nordlig bredd. — Från Halmstad skrifwes: På Skolttorps egendom i Halland har man erhållit en tjur från England, hwilken lär kostat ide mindre än 680 rdr rgs, en i sanning ide liten summa för en fådan engelsman. Men han lefwer också i sitt nya hem fom en fullkomlig gentleman, bestås sitt eget tapetser ade rtum med marmorgolf och uppassas af sin egen betjent, som hwarje dag twättar och putsar upp hans högwördighet. Hans drägt bestär af ett dyrbart i många underbara färger och fasoner utsiradt täcke, hwilket i nedra kanten är fullsatt med små bjellror alldeles som på de ridderliga hermelinmantlarna under medeltiden. Denna tjur är en bild af wår tids ridderlighet och man tänker owilkorligen på den bebjellrade fänaden i österlanden, hwilken omtalas i Nils Läpings resa. Hurwwiba lifwål den behornade primaten frus e— — — —ä— —— — — — (A SANERAS