Norrländska Korrespondenten – 19 september 1855, sida 3

stod som bäst; hr Flenniken förmodade att Tyskland skulle göra upphäfwandet af den sundska tullen till ett af wilkoren wid det kommande fredsslutet; han uppmanas de fin regering att ide låta detta tillfälle gå fig ur händerna, att likaledes befria sig från den betungande skatten. Fram gången syntes få mycket mera fåfer, fom den dåwarande liberala danska ministern för utrikes ärendena, grefwe Knuth, sjelf erkände sig icke kunna förswara fundska tullens princip; han bad endast hr Flennifen att låta denna affär wara oafgjord tills kriget med Tyskland blifwit flut, för att ide nu öka danska regeringens förlågenhet. I fin depesch af den 14 Oftor ber 1848 stadfästade regeringen i MWashington det af def minister bewiljade uppskofwet, men tillkännagaf tillika sitt fasta beslut, att hädanefter drifwa under handlingarne med kraft och uthållighet. J denna depesch framställde amerifanffa regeringen fina åsigter om denna be skattnings obefogenhet, wisade i en hiftoriff expose, att den aldrig erfänt denfamma, ådagalade att efter medeltalet från 1828, till 1843, amerifanffa skepp för farten genom fundet årligen åt danffa regeringen erlagt 107,467 dollars 61 cent. Dock bemyndigade amerikanska regeringen ide destomindre fin representant i Köpenhamn, att göra medgifwanden: man ffulle åtnöja fig med upphörandet af fund ffa tullen under tio år, i ftållet för det totala upphäfwandet. Man erbjöd till och med, få wäl för upphäfwandet fom för det omedelbara upphörandet, en fumma af 250,000 dollars, ungefär motfwar rande twenne års uppbörd från de ames rilanska skeppen. Uninonens bestämda språk, hotelsen att bryta 1826 års trate tat och penningeanbudet förfelade ide fin werkan på det danska kabinettet. Grefwe Moltke syntes mycket böjd att underhands la på sådana grunder; han lofwade att utan uppskof underställa saken det fabinetts pröfning, hwars ordförande han war, och låt hr Flenniken hoppas ett snart afgörande. Men swaret lät wänta på sig mera än twå år efter krigets slut; br Flennifen, fom warmt hade omfattat denna sak och med kraft handhaft den, lemnade under tiden fin post; hans ef terträdare erhöll ej annat än undwikande och obestämda swar. Förenta Staternas nuwarande president Franklin Pierce tog åter saken icke mindre kraftigt om händer. Han påffyndade amerikanska sändebudet i Köpenhamn att sluta den på ett eller annat sätt. Men retadt genom Danmarks motfträfwighet, återkallade amerikanska regeringen fina förra medgifwanden: den fordrade nu tullens omedelbara upphäfwande och det utan all ersättning. Till swar på amerifanffa sändebudets, hr Bedingers förfrågan, affände statssekreteraren Marey den 8 Nov. 1853 en få lydande fakonisk depesch: Min herre, eder not af den 13 Okt. har anländt hit den 5 i denna månad : -Till swar på eder fråga angående den ffadeerfättning man borde erbjuda Danmark för upphäfwandet af sundska AAAAAAAg