Norrländska Korrespondenten – 19 september 1855, sida 3

på romantiska känslor. Man skulle då begripa, att ehuru lärleken i wåra da gar mera fällan uppför några offentliga forgefvel, och i det allmänna lifwet gör mindre buller af fig än fordom, bar hans eld likwäl ide förswagats. Ånnu oh midtibland oss spela tusentals hjertan sina romaner, fast det sker i tysthet och utom werldens stora skädebana. Med dessa betraktelser afslöt kabi. nettet fin lilla kärlekshistoria. Salongen mwidfogade: Det är stor ffada, att den klentrogne frasmakaren, fom här inne hos mig nyss somnat in wid sina egna enfaldiga klagowisor, icke kan höra dina ord. — Men tyst, jag tror han waknar, tost, tyst! J natt få wi åter spräkas wid om ett och annat. Det war förmodligen smådelserna emot min wärda person, som löfte förs trollningen. Min besynnerliga dwala war nu slut, och jag fick icke höra mera. Verättelsen hade hos mina ähörare