Norrländska Korrespondenten – 12 september 1855, sida 3

i följd hwaraf det gamla ordspråfet: Omnia rara Omnia cara, (man hörer jåmmer och klagan allestädes) till en del ffulle funna upprepas; få torde många af denna teckning wilja draga den slutsatsen att Asele Lappmark är ett Kanaan, — ett bättre land än andra; men undanta get blott för ett år fan dock ide råttfår diga en sådan slutsats. Orsaken dertill att den under sommarens lopp rådande torra och qwäfwande atmosfer med den till omkring och öfwer 30 grader ftigande warmen warit serdeles gifwande för framdrifwande af äringen och wegetationen å de flesta ställen i denna ort, Är ganska naturlig. Med undantag af en smal terräng wid den i orten genomflys tande Angermanån. der wissa torra och sandiga lokaler påträffas, utgöres landet i öfrigt icke af slätter och med tallskog bewärta hedar; twärtom äro de widsträckta allmänningarne — hwilka äro begränfar de å den norra sidan af Stöttingsfjellet och å södra sidan af Blackfjellet — 2:ne från Norska fjellen utgrenade armar, — grupperade af med gran: och björkskog bewärta berg, inwid och å hwilka nydygs garnes progressivt avancerande Dbofårts ningar bildat byar och hemman med forts gående åkerodlimgar å hårdt stenbunden — af tung och fuktig jordmån beståcnde mark — som wid torra och warma år gifwer ymnig och god, men under regnis ga och kyliga somrar swag och underhal: tig afkastning. Från Lycksele förspörjes det torrkan åstadkommit mycken skada. Under det att Landthandlanden Erif Thalin i Fredrika socken war bortrest till Stockholm, tilldrog sig Tisdagen d. 21 dennes den olyckshändelsen, art hans å llana ran Tallsjön nyligen uppfatta, i era rum indelta samt wäl inredda och med målningar försedda mangårdsbyggning blef lågornas rof. Och ehuru detta inträffade på dagen och elden wid dej första utbrott bemärktes af de wid gården hemmawarande, kunde olvfan dock ide förekommas, emedan elden, fom fynbarligen bemärktes wara genom trummor ans lagd under golfwen, utbröt ganska håäftigt och förstärktes i farten ganska mydet af den då rådande blåsten. Utom en Tha lins hustru tillhörig kista med inlagde flå der, som hannt undanskaffas, blef all i byggningen förwarad egendom — beftående af sängkläder, speglar och andra från Stockholm hemtagne möbler, rof för den härjande branden, för hwilken hela gården i öfrigt war på ett äfwentyrligt sätt er ponerad. Förlusten kan uppskattas till ett betydligt belopp blott i det wärde bygg ningen och inventarierna egde. Men då dertill kommer handelsböcker och reverfaler, hwilka summor der förwarades och förstördes, tros förlusten approximativt kunna uppskattas till cirka 30,000 rdr, hwarifrån naturligtwis får afdragas hwad af årliga gäldenärer supponeras kunna på deras utgifna förbindelser utbekommas. Teckning uti länets brandstodsbolag lä rer Thalin ej medhunnit bringa till werfställighet, hwadan ersättning för skadan ej torde wara att beräkna. Äö2u06LLEEEELLEAEL0)LLLLLLLLALiL