Langern jom ligger Helsingfors nårmast och endaft 600 fot skild från stadens för dra udde. Hår likjom på några andra punkter äro wallarne uthuggne i sjelfwa flippan och det år ingen möjlighet att taga dem med stormstegar. Batterierna åäro bestyckade med kanoner af gröfsta kaliber. Hwarje rad af fästningswerken år, hwad angår förråder af alla flag och bombfaaa tillflyftsorter, en fullständig fästning för. fig. Jnloppet till Helsingfors hamn befinner fig mellan Langern och närmaste ön Westerswärd. Det årji une gefär 600 fot bredt, och ett skepp som wille försöfa att tränga in, skulle waraf plottstäldt för elden från begge öarne och dessutom löpa fara att bestrykas af far nonerna från en tredje starkt befästad ö, som år belägen bakom öppningen entel-l san Westerswärd och Langern. Närmast bredwid Westerswärd och med densamma genom bryggor förbundne befinna sig Wergön oc Gustafsjwärd, bakom hwilfå åter Öfter-Storhvärd ligger. Darg ö år den märkwärdigaste delen af fäftnings: werken, och byggnadswerken på Gustafs. swärd äro i synnerhet få storartade, att de knappt ega fin life. Fronten fom för reter de efter hwarandra följande werken, är nästan en half mil lång, och de mera nordligt belägna citadeflen, förswara ide blott den ofvan anförde trånga fana len, utan beherrskå jemwäl olika punk ter af fasta landet, hwarest en fiende, fom till äfwentyrs förut intagit staden, skulle wilja försöka att uppställa sina batterier. Swerige föranleddes till Sweaborgs byggande efter freden i Abo 1743, hwarigenom det förlorade fina gamla grångds fästningar emot Ryssland, fäsom Nyslott, Willmanstrand och Fredrikshamn, och låg öppet för nya ryska infall. Sweaborg grundlades derföre till grån sförswar emot Ryssland och grefwe August Ehrenswård sparade hwarken snille wetenskap eller ita tens medel för att göra den ointaglig på samma gång han gaf planen till Sweris ges skärgårdsflotta, hwilka begge än mer ra u:wecklades och fullkomnades af hans store fon. Bombardementet den 9—11 Aug. war det egentligen första swära eldprof, Swear borg bestätt. Ty 1503 hade det att ute hårda endast omfring 10 dagars högst menlös rysk kanonad, fom kostade fiyens ffa besättningen endast 5 döde och 31 få rade och icke gjorde ringaste skada på fästet, förmådde knappt bräcka ett par tak. Som fändt år, uppgäfwo förrädaren Cronstedt och de förrådiska högdjur font omgäfwo honom, fåstningen utan swårdsslag Dels genast den 6 April och dels den 3 Maj. När ryska flaggan derefter hissades den 8 Maj under det att Te Deum afsjängos i hufwudborgen på Wargön — wid grundläggaren Ehrenswärds grafwård — af Rysfar, emottogo dessa wåra arffiene der det rika bytet af 58 metallkanoner, 1975 af jern — hwaraf 900 ftodo tjenitbara till walls — 9,535 styckeskott, nä ra 2,000 (ryssarne sjelfwa sade 3,000) centner krut, 10,000 patroner, 340,000 fastkroppar, nära 9000 gewär och andra wapen, 20 kanonslupar, 51 kanonjollar, 4 kanonbarkasser, en stor mängd andra bewärade farkoster, ett betydligt nederlag af sjöförnödenheter, jemte ej obetydliga förråd af mat och foder samt dessutom 208 officerare och nåra 6,000 man, som blefwo ryska fångar, med fanor och tillbehör. Allt detta hade fostat ryssarne 10 dagars kanonad, omkring 100 döde och — 100,000 rdr bko till de swenske Dec fälhafwarne! Denna wanåra beredde Finlands fall, Konung Gustaf IV Adolfss afsättning och war en bland de förnämsta maningarna att kalla Bernadotte till swenska thronen; men han — wille doc ide hämnas den: na stymf 1812. Man will det ideidens na stund! Skildringar ur Rysslands historia, af den tyske skriftställaren Th. Mundt.