Norrländska Korrespondenten – 1 augusti 1855, sida 3

och källans flöden ej till läkdom tömdes. ty man ej ännu kände bennes magt. Men genom tiden går ett ljus, som strömmer elektriskt fram och tänder flammör OPP, att lysa forskarn genom nattens drömmar tills en gång Han fullbordadt ser sitt lopp. Och skatten funnen fram i dagen träder och tänder hopp uti den sjukes själ och uti nya former konsten kläder till mensklighetens nytta gagn och väl. — Nyss utaf plågor, utaf krämpor tärde, en skara samlade sig här kring dig; på den förtröstan, denna skara närde, vi tro att ingen har bedragit sig. Ty näst naturens kraft den underbara , för vår förbättring Dig vi tacke blott! Den kraft dig gafs, du icke velat spara; vår minsta önskan du tillmötes gått. Tag derför mot den hyllning, vi dig bära, en gärd af varm, uppriktig tacksamhet! Ack må den vittna länge Dig till ära om ditt uppoffrande, din ädelhet! Och låt oss hoppas; att, när sommarns blomma vid nästa år som nu i fägring står, Du än en gång till oss vill återkomma och fira minnet af ditt födsloår!