Norrländska Korrespondenten – 21 juli 1855, sida 3

ses i ett i Kalmarposten infördt bref från den franska hufwudstaden följande: plon — — — Mun första omsorg efter min anfomst hit war naturligtwis att få se erpositionen och dess så mycket omtalade palats. Det war fram på ef termiddagen midsommarafton. En stor menniskomassa stod utanför palatset, och en mångd poliser bemödade sig ifrigt med böner och små undanmakningar att hälla körwägen öppen. Man wäntade kejsaren och kejsarinnan, hwilka besökte ervositionen. Efter en stund kommo de ock, äfande i ett enkelt ekipage, utan mi litärståt, under efolfets lifliga hurrarop. Kejsaren war flådd i swart borgerlig drägt, helsade utan att lyfta på hatten, såg allwarsam, men wänlig ut, stel i fin håll ning med ett sträft, föummande drag öfwer ögon, hwilket måtte wara honom eget, emedan det till och med wifar fig på kopparslantarne. — Att möta fejfaren i porten tyckes wara ett dåligt tecken, ty den dagen slapp jag ej in. Följande dar gen infann jag mig i få god tid att fa larne wid min ankomst woro helt glest befolkade. Jag kunde derföre otrampad öfwerlemna mig åt njutningen af första intrycket. Jag såg mig om åt alla Hål. Allt stod här framför mig: guld, silfwer, elfenben, koppar, tenn, jern och träfaker, mansgångkläder samt glas och krufor utan all ända. Det war rikedom, prakt, konst, arbete, beräkning, och en förmvånande glans strålade från det hela, men det war och blef ändå ingenting annat än en jättebutik. Expositionen har och ej gif wit fig an såsom något annat. — Men hwar är Swerges plats? Hela högra sidan är Frankrike, halfwa wenstra Cnyland: man ser deras namn och flaggor. Widare läste jag: Belgique, Autriche, Bar de, Baviere, Danemark, Hollande, Cqvpte, Turquie m. m., men Swerges namn fanns ide. Slutligen upptäckte jag uni onsflaggorna wid westra gafweln och be: gaf mig deråt, steg uppför en trappa, såg en mängd briljanta wälordnade safer från Schweitz och Holland, och träffade sedan på en mängd obrutna lådor, hop: wräkta i en stor hög bredwid ett par nyss grundstrukna skäp utan hyllor. Tänk om detta wore Swerge? Danmarks saker straxt bredwid? Jo, det eqde fin riftighet: det oinredda med packlårar uppfyllda rummet war Swerges erposition. Vängre hade man ej hunnit. Och likwäl bör: jade wi i Swerge samla ihop wåra fås fer för flera månader sedan; nio bland tio gjorde det ej för egen räkning, utan endast för att wisa werlden att Swerge år bebodt af ett folk, fom i alla affeenden har rätt till en plats på avilifatonens allshärjarting; det war dem ljuft att wåga kostnad och möda för det gam la Swerges ära; man skulle i någon mån godtgöra fiascot i London. Men hur går det? Jo, millioner wandra genom indus stripalatset, utan att hafwa sett annat af Swerge än de, det är sant, i i all mänhet wälgjorda lådorna. Midfommardagen beskådades de af mer än 100,000 menniskor, fom fåfert alla tänkte: når In: dien och China, när Danmark och Ture