Norrländska Korrespondenten – 20 juni 1855, sida 3

wigtiga arbetets utförande. Mun det bör ste på det sättet, att de med ord och erempel understödja dem, som det enligt kall och embete åligger alt på Guds wägnar föra hans talan ibland mennistor; ide tadla och fördömma dessa, utan gilla deras wisa nit; ide allenast uppmana wånner och anhöriga, barn och tjenare ot flitigt sf wa sig i Guds ord och beföfa Hans hus samt allmänna förhör och loda Lärarnes både offentliga och enskildta bestraffningar, wars ningar och förmaningar, utan och i dessa delar gå sjelfwe före ned godt erempel. Detta är just råtta fältet, der de, fom ide äro prester borde werka; och arbeta de der, under bön om Guds Andas uUpplysning och ledning, få skall decas, litafom ordinarie presternas, arbete ide blif wa fåfängt. Endast under fådant fame arbete af Klerker och Lekmän fan GChrie sti Kyrka uppbyggas, och jus och nåd och frid råda inom dess murar. Så fan nä dens rike på jorden blifwa en förgård till himmelen. Ett besök på Rargön. (Forts. fr. föreg. N:r.) Under tiden hade främlingarne upps söft fina landsmäns grafwar sedan förra sommaren. En af dem kunde tyska och gjorde mig nägra frågor om församllin garne här och i Reval. Derpå gingo de at stranden. På den wersilanga wägen till war fruga mötte wi ännu tre office rare, fom alla helsade, och ej långe Der. efter fom en trupp andra till wårt Nar ter, ber wärden bjöd dem fitta ned. Den alltid fryntlige v. B. slog i några glas af wårt goda revalska ål och bad gÅjfters na hålla till godo. En med ett frimo digt sjomansansigte tömde firar fit glas fann det godt och försmädde icke ett till En annan såg betänksam ut och smakade intet innan man drack honom till. Be söket war fort, och troligen war alltsam. mans blott en rekognofcering. Ett an. nat parti wisade fig fort derpå, men gid i andra stugan, när de sågo oss åta mid dag. Wärdsfolket berättade, att då de sista sommaren stundom woro öfwerlupne af engelska officerares besök, behöjde Di blott sätta en tallrik på bordet och strar förswann hela sällskapet likasom bort blast. Efter middagen gingo wi till kyrkan v. B. war der förut. Når jag fom, wore —242424 —— ——k2 WAA-cAOO O —2——— — c5— AA der redan 11 officerare, åter nya, hwilfe stodo med blottade hufwuden i det änm oinwigda templet, der arbetarne brufad syssla med mössan på. 7Ee der fomme wår paftor, fade v. B. på swenska. DÅ fade mig en yngre man, wifande på d. öfrige, fom stodo midt på gången: D år wåäre ffeppsfapitener. Ällmän bug ning. Mannen frågade om det war re geringen fom låt bygga kyrkan. Son detta ide war fallet swarade jag att må nådige kejsare gjort oss få mycket godt att wi icke welat beswära honom härme utan den lilla församlingen hade gjort hwa den kunnat, med understöd frän stads församlingarne. Mannen yttrade fig för delaftigt om byggnaden, ehuru det no