Norrländska Korrespondenten – 16 juni 1855, sida 3

left fier. Frägor inom Direktionen af göras ide med mindre 4 sedamöler åro derom ense. Direttionen eger att sammankalla hela Förenmgen, när angelägna frågors afgörande det anses fordra. S. 5. Ledamotsafgifterna och folleftmedlen gå med afdrag af kostnad för upp lysning och betjening uteslutande till Lappmarken eller Hednamissionen, efter särskildt bestämmande wid åÄröfommankomsten. Kassamannen upptager oc afsäånder till Missionssällskapet i Stod holm hwart halfår dessa medel samt re dowisar för desamma ärligen. S. 6. J ändamål att få en af flera anledningar behöflig större lokal är För eningen betänkt att anskaffa ett eget Missionsbönehus. och för detta ändamål bildar Föreningen genom frivilliga bidrag en särskild ekonomickassa, hwars räkenskaper kassamannen förer särskildt. Wården om detta hus och begagnandet af detfamma, fom ide får ske för annat än Uppe byggelse, andakt och christelig undervis ning, äfwensom alla öfriga Föreningens ekonomiska angelägenheter, ombesörjas af Direktionen, hwillen ock eger rättighet, att om nödwändigheten få fordrar, i Före ningens namn upptaga lån mot intedning i egendomen. (ND) — Sedan Kontraktsprosten Backlund för längesedan begärt rum i Dilettanten för nedanstående reklamationsartifel, men sädant ide bewiljats, har Red. af detta Blad blifwit anmodad, att åt samma are tikel lemna plats i denna Tidning; fwilfet Red. ide ansett fig böra wägra, ehuru dermed blott en half rättwisa fan bee redas åt artikelförfattaren, fom bort fun na påräkna, att de, fom i Dil. läst an fallet, skulle ega ansprål att äfwen der läsa förswaret. Artikeln lyder som följer: vTZM Redaktören af Dilettanten! S. H. T. Då härmed anhålles om rum i Tit. Tidning för medföljande fragmenter ur undertecknads föredrag i Medelvads preftsällskap innewarande Ar, sker det med änskan och förbehåll, att Tit. icke måtte fyårfå texten med egna parentheser, fwvarige genom s. k. lectiones spurite eller une derstuckna läsarter så lätt kunde inslyta; utan må Tit. derunde rgöra få många re: servationer och noter som heldst, till och med wända upp och ned på alltfam mans för fin samwetliga och religiösa fris hets skull. Wid berörde sammantråde bejakade ju Tit. sjelf, åtminstone utan motsägelse, vn principliga opinionsyttring, att icke blott evangelium utan och lagen borde anmwändas till behörigt hejdande och modererans de af de religiösa — ofta irreligiösa — rörelser, om hwilka Tit. ordat så ömt och wackert, liffom skulle inger weta och fe, om dessa rörelser, hwaraf undertecknad ock alltid hyllat det goda och förnuftiga, icke kommit till närwarande ståndpunkt genom underblåsare, ertravaganter och uppwiglare eller om de äro ett sjelfmant, och en främmande jord öppnat sig för