och wisa honom den roliga bilderboken, med de många stycken utt. OM då han slutligen fom upp oc in t dagliga rum. met, hur försigtigt bar bon ide då bor det fram till honom oc uppställde leffas kerna, som bon ide hade rört under hans fränwaro. Och barnen werte till; leken tog af och arbetet tilll Gossen fom i en an: nan skola och han wisade med en wiss stolthet för fyftern den första latinska bok, som han hade köpt. Hon såg i den med nyfikna ögon, men mar doc icke rätt glad öfwer den; hon war få rädd att han skulle hälla mer af sin bok än sin syster och då han nu blifwit så lärd så skulle han wisst alldeles glömma henne. Då hon uttalade fina befymmer, få fmå log han och tröftade henne mer, att då han blef en lärd professor, skulle de fri wa tillhopa; hon skulle bestyra huset, han skulle läsa i böckerna och få ffulle de lefwa lyckliga med hwarandra. Och han läste flitigt, både dag och natt, och han blef en snäll gosse, och då han hade ledigt om Söndagen få uppsökte han ide fina wilda kamrater, utan han war ute och sprang på äng