2 Reval, hwars pastor nagra gånger om zåret håller gudstjenst der) samt derwid manad af tidens kraf, lägga öboarne på hjertat trohetens heliga pligter mot den af Gud förordnade öfwerheten dels för den der under byggnad warande kyrkan, den första på ön och för hwars tillkomst man hufwudsakligen har att tacka konsul von Böningh. Sboarne skulle uppmanas till frivilliga bidrag för inredningen; ars betet skulle öfwerses; wi medförde handtwerkare och effekter, bland annat tre ftora antika kristallkronor, förärade af fon: sul v. B. och så ståtligt förnyade att de nu utgöra hela öns förtjusning. Den 10 Maj kl. 11 f. m. war folket sammankalladt till gudstjenst, hwilken åns nu, som wanligt, hölls i en af de större stugorna. Efter gudstjensten, derwid follekten för kyrkan inbragte 48 rub. sir, woro wi på wäg till begrafningsplatfen, när bud fom, att engelsmännen landjftigit och woro i byn. Wi fortsatte doc wär wäg till det oundwikliga målet. Enligt tysk sed aflöper ingen förrättning här på orten utan ett tal, som föregår formuläret i handboken och ofta är lika långt fom en predikan. Jag war inde gripen i mitt tal wid grafwen, när ha stigt 12 a 15 engelska officerare wisade sig. Det war en egen situation, att här inom dödens område för första gången möta en siende ansigte mot ansigte. Men jag fortsatte talet och gjorde det längre än jag annars ämnat. Engelsmännen blottade fina hufwuden genast wid intrå det på begrafningsplatsen, trädde fram ända till ena sidan af grafwen, på hwars andra sida folket war samladt, samt ftodo stilla och uppmärffanuma tills förrätt ningen war slut. Jag gjorde derpå den wanliga! bugningen för åhörarne; fråm lingarne beswarade den. En ar Nargö boarne igenkände sedan förra året en man fom war engelsk prest. Jag följde ögon: blickets intryck git fram lill mannen och fade på tyska: jag hör att ni är preft; wi äro då samma rikes tjenare; alltså räcker jag er här, på dödens neutrala område, en broderlig hand, i wår gemen: samme herres Jesu Christi namn — Wi werlade handslag och han swarade mig på engelska, fom jag tyvärr ej före stod. Wid ett sednare möte bad han mig, genom en öbo som tolk, besöka Honom på hans linieskepp Eresfy, men tiden medgaf der icke. (dorts.) — Om ett besök ombord på engelska amiralskeppet Hertigen of Wellington (Duke of Wellington har Gotlands Läns Tidning nedanstående skildring: I sällskap med några bekanta gjorde jag häromdagen ett besök på linieskeppet Duke of Wellington, å redden utanför Fårösund. Detta werldens stora krigsskepp är en werklig kolloss och skulle troligen blifwit firadt säsom werldens 8:de under werk, om det nemligen warit med i den grekiska mythohistoriska (fago-) perioden, och skulle då ofelbart hafwa öfwerträffat alla de andra sju. Jag will ej här tala om bestyckningen