Norrländska Korrespondenten – 14 april 1855, sida 3

tjenstepiga war tillräcklig finner man nu twå; och bland tio mödrar ger nu knappt en sitt barn di. En annan wigtig punkt är fruns toalett, fom får i samma förhällande till inkomsterna fom mannens cigarrökande. Jngen fru fan numera gå ut utan sidenkläder, hwita glace handskar och batiftnäsdufar, om hwilka saker wåra mormödrar icke wisste att de hörde till lifwets förnödenheter. Faller det nu en man in att sätta bo, under omständigheter, för hwilka hand farfar utan betänkande gjorde det, så har han busligt elände i perspektif der, hwarest hans farfar lefde i wäl stånd. Ty huru kunde det wara annore lunda alldensiund inkomsterna äro de samma, under det att utgifterna hafwa fördubblat sig. Besparingar, fom mås ra mormödrar wälwisligen anwände, funna wi af wära talentfulla unga das mer icke wänta. Twätten, som, enligt gammal sed öfwertogs af moder och dotter, öfwerlemnas nu åt främmande händer, ty wår damewerlds nerver nus förtiden tåla icke wattenängan. De bafwa till och med ide lärt att göra fina egna Fläder, dertill hålla de en fömmers ffa. Husbondens fina skjortor föpas i en butik, under det att bet war wi ra mödrars stolthet, att förfärdiga defamma med egna händer och det med mycken konstfärdighet. Barnen blifwa påflädde af ett tjenstehjon oc förde att