Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1855, sida 3

Den andra ÄArilkelua. Då wederbörande weta hwad som padr serar i landet, vör ock till deras kunskap komma, huru nu den egentliga bhusdbe hofsbränningen bedrifwes. Jnsändaren will derföre uppgifwa sättet, huru den berättas ske, ehuru det blir en fåfäng möda att hindra densamma; men man fan (åra sig till en annan gång att ej Muppgöra räfningen utan mården och ej fålja huden innan björnen är ffjuten, ty de påräknade millionerna till staten, af bränwinsskatten, torde reducera sig till några nollor mindre, än hwad på räknadt war. Torpare och badftuguftttare tillwerka titt bränwin nu hfa lätt, som de koka fin potatis för dagen, och efter behof. Sättning och drank finnas icke; det tillgar få: man tager en gryta med watten och sätter den på elden, i grytan sättes en butelj med cl, i butel jens hala sättes ena ändan af tvenne sammanlödda blecktrattar, hwars öfre äns da böjes ned i en gammal bäfpipa, fom stär i en få med watten, och går igenom dess botten; när grytan kokar, afrinner en fjerdedels kanna bränwin af en fans na öl, eller mera och mindre, allt bero ende på ölets mängd och ftyrka. Om en fiskal skulle komma och wilja bese inrättningen, är den med en spark förswunnen, grytan och buteljen, wattensan och bösspipan äro bohagsting hwar för sig. 3) En del kronolänsmän skratta häråt, andra skämmas derföre, och man mäste medgifwa att saken är lika enkel som löjlig. Man kan wisst härom säga att detta, i det stora hela ingenting betyder, men då det fon ste i hwarje spis sawäl i frå der, fom på landet, torde resultatet blif wa af ej få ringa betydenhet. Korallere ne bygga var i werldshafwet, och mys rorna sammandraga stora stackar, de fed: nare funna och undergräfwa det Babeldtorn, fom ängbrännarne uppbyggt, för att beherrska nationens fasta, att det ftörtar i gruset och begrafwer många af dem under fina ruiner, eller dränker dem i det dyra bränwin, fom ingen föper, då mängden har sitt husbehof. Ifrån det sublima till det löjliga är blott ett fteg fade redan Napoleon på fin tid, och hwad fade jag nittionio om wåren? A. Pehrsson. 4) 4) Sör att undwika allt missförstånd, anse mi oss böra upplysa, att infandaren af denna uppsats ide är riksdagsmannen med samma namn. Sslg. Correspondentens Red:us Anm. Eu mordsten i Finland. Sommaren 1830 war för Finland och PDosi junnONn K KM NA NERE KR