Norrländska Korrespondenten – 23 december 1854, sida 3

ställde, öfwerensstämde ide med den opi nion, fom röjdes hos flera af dem, hwilka, likasom jag, öfwergifwit sitt får desland; isynnerhet blefvo mina ans märkningar jäfwade af dem, som egde Prinsarnes förtroende, få wida man un: dantager den tanka wi alla delade om lättheten att eröfra Frankrike, oc att med wäpnad makt bringa folfet till uvdergifwenhet; en omständighet, som war den enda, hwaruti jag bedrog mig. Man kan lätt döma, huru liten werkan mina föreställningar gjorde. Under mitt wistande i Mayns syssel satte jag mig med att famla prilimtinära ideer rörande Konungens af Swe rige förslag. Jag rådfrägade flera af wåra mest utmärkta officerare: jag upp: drog till och med åt dem att refognoscera wissa delar af franska kusten, fom jag anwiste dem, och att der skaffa sig upplysningar samt söka erhålla nägra hemliga förbindelser i landet. Detta borde wara werkstäldt före wintern, och blef det äfven med mycken framgäng. Jag skref till Konung Gustaf MM och föreslog honom att ffaffa fig en hamn, som kunde tjena till deröl och famlingös punkt för hans flotta. Jag bad honom skrifwa till Kejfar Leopold och begära Ostende såsom den tjenligafte platå för detta ändamål. Under loppet af Augus si erhöll jag från Konungen af Preusfen, genom dess minister i Maynz, en