Norrländska Korrespondenten – 9 november 1853, sida 2

tit fin lokal mid Brunkebergs torg till fame manträde af dem fom wile underteckna pe. titionen till förmån för den au lagligen be: stående närings friheten och emot en del handtwerksmästares petition om inskränkningar i den fednare utan att på förhand hafwa hos pollisen anmält denna sammankomst och der: til erhållit tillstånd. — Ryska tidningarne innehålla en ur roffa marinens journal hemtad storstätlig He skrifning vå högtidligheterna wid tranåport: ångkorvetten Nemans (eller Remens) löpande of stapeln den 2 sistl. Juni, samt långa lots tal öfwer dess förträffliga konstruktion och anordning, fom tillwunnit sig storfursten Constantins högsta bifall. De entbusiastiska lof: talarne öfwer detta mästerstycke af rysk fepp3s byagnadskonst weta ej, att detsamma ide mera eristerar utan redan gått till en ewig ro utan: för Sweriges westra kust. — Det berättas att kommersrädet Wijk fom för några dagar sedan kom hit, är ut sedd till borgareståndets talman, samt biskop Heurlin till vice talman hos presterna. — — —ö — — Landsortsnyheter. Linköping. I anledning af tidens inErånfs ning til twänne månader för bränminstills werkaingen, har ifrån Wadstena afgått en Tacksägelseadress til ). M. Konungen, upptagande öfwer ett hundrade underskrifter. (O. C.) upsala d. 5 Nov. Patruller och nattwafs ter oroades i går natt mycket af ett hemskt doft nödrop, utan att funna taga reda på hwarifrån det kom. Redan kl. I på aftonen förmärkte tornwakten ett hjertskärande hjelp! hjelp! hjelp! men säsom han tyckte fom ror vet från Norbyskogen, hwarföre han ingents ling kunde ätgöra detsamma. Kontrolpatruls ten, som strax derefter märkte samma rop, tyckte det komma från Domkyorkan, hwilkeu ock derföre öppnades och undersöktes på det noggrannasic, men derunde: hördes ide ropet. Efter: flera andra fruftlösa försök började man misstänka att någon gått wilse i tornet och fastnat, men i det norra tornet fanns ingen och ropet hördes der liksom på långt afständ; der blef äfwen allt swagare och fas gare, men tillika alltmera klagande. Slutlis gen omkring kl. 11 öppnades äfven södra tornet oc) på frågan om någon fanns der, aafs ett swagt döende tecken. Detta torn år alldeles tomt utan mellanbottaar, för att lemna det öfwerst sittande tornurets lod fritt lopp ner igenom detsamma; det är således ofwanifrån ned en riktig afgrund. Öfwerst wid urwerket, omkriag ywilket endast är en smal golfläganing, fanns en menniska på are mirac hängande öfwer en bjelfe, med vet förfärliga djupet under sig. Döden hade warit en oundwiklig följd af faller, oc mans