Norrländska Korrespondenten – 22 september 1852, sida 1

att, med ändring, hwad ängfartyg särskilt argår, of hwad genom 415 i Wår nådiga Förordning den 16 November 18149 stadaats i afseende å pasjageradesångfartygg förfes ende med lanternor, till efterrättelse från och med den i nästkommande Januari i nåder förordna följande: t:o. Alla Swenska ängfartyg skola till sjös, å redder, floder och kanaler, samt i hamnar oc wikar frän solens nedgång till dess upvaång, föra lankernor af nedannämns de beskaffenhet och vå efterföljande sätt, nems ligen: Under gång. En lanterna med hwitt sken på förtoppen. En dito med grönt sken på styrbordssidan. En dito med rödt sken på babordssidan. Topplanternan, fom bör funna synas på ett afstånd af minst fem minuter i mörf natt med klar luft, skall wara så inrättad, att den wisar ett likformigt och stadigt sken öfs wer en båge å horizonten af tjugu fompag: fived, eller tio streck på hwarje sida å fartygs get, nemligen för.ifrån till två streck afters om twärs å ömse sidor. Sid-Lanternorna med kulört sken, fom i mörk natt med klar luft böra kunna synas på ett afstånd af minst twå minuter, skola wara få inrättade, att de wifa ett liffore migt och stadigt sken, omfattande hwardera en båge å horizonten af tiv fompaf-ftred, nemligen för-ifrån till twå streck akter om twärs, ben gröna på ftyrbordgs och den röda på babords-sidan. Å innersidan af Sid-lanternorna skola def utom andringas skärmar, minst tre fot länga, för att hindra deras fen att korssas för om bogen.