Helsingborgs-Posten – 29 december 1866, sida 3

Usupratorns husvud skall säkert hvila tryggare hå eit skräddarebord än då det nedtynges af en rona. Vid diskussionen i preussiska deputeradehammaren om Slesvig-Holsteins inkorporation uppädde bland oporitionens talare förnimligast Fhrocsten. Den preussiska oppositionen, svm ort Bismarks undorgång sill sin lifsupneift. bar renom hkriget hiommit o jelplizt på sned. Ben kul nomli en icke decha, att jäst ifism arch ar skapercn at Frcus-s ns aya och såsom soda partioter måste .fremsteostmänren lika 0 som jankrarne i heerehu-et lappa i hände: na ål sluget vid Sadowa, O-territäns ulirångamde ur Tyskland sanst anucxionon al llernaver. karHessen och herli-damena. Oppositionen hom sålunda i den svåra stallningen ul undgas understödja regeringens utrikes politik men, for ull icke fullständigt ofvorgå Ull B.smarchs vapendragars, fortfarande bekämpa -såystemeti det inre. Det haltande i derna hållning, som icke kan annat än i längden alldeles tillintelgöra oppositi:oncas inflytande, asspeglade sig i Twestens ial. I enalig lon harrangerade han hia-marek för den hänsynslosa och oratifardiga behandlingen al den stackars Åugustenrbogaren, för del rådande systemet i hertigdömena. som uppbäres af mån sådane som Scheel Plessen. hvilken betecknades som en förstucken danskvån — inom parentes sagåt en marhvärdiz beSkyllninz. ty Scheel Plessens hela lif bär villne om et ingrodt hat mot ach förakt för Danmark, hvarföre danskarne också lönat honom med att sätta honom främst i sin litania — och olutligen för det motsägelsefulla vacklande, som rojde sig i regeringens hela pohuk före krigt Votta oaktadt slöt han med alt gisva sin approbalion åt hertigdomenas annexion, på ett vilkor, som är mer betecknande än något annat, det nemli en att regeringen gör en honsi i Pra erfredens femte artikel om omröstningen i Nordslesvig. ,Sådana orter som I. ex. Iladerslev. hvilka bevisat sig såsom tyskhetens sHort und Norposten, få icke under någon förevändning upposkras,. — Bismarcks svar bestod till stor det af en qvick polemik mot TWesten. Följande synes oss såsom eit vigtig bidrag till bedomandet af den politiska ställningen i Europa bära anföras: -Den politiska gestalt, hvilken Europa erhöll 1815, kabinetiens förhållanden sinsemellan från denna tidpunkt ända till 1840 bildade elt stort europeiskt defensivförbund mot Frankrike. Detta var den naturliga reaktioner al det första franska kejsaredömets er rofringskri ig. Delta system skänkte åt deltagarne säkerhet men ålminstone åt Preussen en beroende säkerhet: vi måste också hålla till godo med det olyckliga tillägget af år 1815 och med resignation äta vårt hommi-sbrod. De äldre regeringarne hafva icke funnit det lämpligt all begagna de tillfällen, som erbjudit sig till att afkasta systemets ok. Delta syslem har fallit utan Preussens åtgörande. Om alllsä genom dess fall säkerheten i någon högre grad förminska es, så var åtminstone Preussen sjelst utan skuld deri; det föll 1548 senom den poliiik Österrike sedan denna tid fört mot Prenssen och som gjort det omöjligt att återvinna det sordna förtroendet. Den sisla stöten erköll den heliga alliansen genom det orientaliska kriget och Österrikes derigenom uppkomna förbållande till Ryssland, och alliansens sönderfallande ellerlemaade ett tillstånd, i hvilhel Preussen med