Helsingborgs-Posten – 20 december 1866, sida 2

Article Image
wända sig till wexellontoren. Jag lät ej narra mig. Jag werlade kort endast några specier i Hull för att hafwa litet smämynt öfwer oceanen och resien wexlate jag i Newyork. Resan från Liwerpool till Newyort upptog 15 dagar. De 5 försa dagarne bilåste stark motwind, men under återstårnde 10 dagarne war wackert wäder. Ane blicken aj Newyorl från hafwet är få storartad, att det för mig är omöjligt beskrifwa densamma. J Newyort fick jag stanna i twå dagar innan det för emigranterna bestämda bantäget afgick, och ver borde jag i ett stort hus (särslildt inråttadt för emigranter) Stand flere tusen menniskor af olika nationer. En del af dessa hade för flera weckor sedan kommit till Newyork, men legat på toleras sjukhuset och ej förr än nu blifwit friska. Jag talte mid flera af dessa, fom mera liknade bens rangel än menniskor, och jag ryste omilforligt hwar gång jag fåg en fåran. På en vel fartyg have, enligt emigranters utsago, dött 60 till 100 pere joner under resan öfwer hafwet, men på det fare tyg jag sid war ej en enda sjuk. Efter twä långa warma tagar i Newyort (på 50 år sades det, hade der icke warit så warmt) fick jag ändtligen wända denna stad ryggen — vet war den 16 Juli på qwällen och den 21 på eftermiddagen tom jag till For Lake. Jag hade på hela tiven feran jag leme nade Hull, tidigt på morgonen den 28 Juni, icke haft klärerna af mig, och vet är vå lätt att tänka fig huru det, efter 23 dagars ledsam resa, skulle kännas, vå jag fom till For Late frisk, blef hjertligt emottagen, fick god mat och en wäl uppbäddad säng. Alla mina saker fick jag med mig fram, men de fleste andra förlorade mer eller mindre. Det säg nåstan få ut, som vet warit meningen i Newvork, att beröfwa emigranterna fina koffertar. Dä man föpt biljett för afgäng på bantäget, skulle en messingsplåt, försedd med nummer och namn: på stationen, ver man ämnade stanna, fästas på kofferten. De fleste fingo orätta märken, så att en tel koffertar icke kommo med halfwa wägen; jag skulle till Milvaukee, men fick märkt till Chicago. Lyockligtwis passade jag på och fick byta om märke. J Swerig: hörte jag ofta bönder yttra att i Amerika är man fom kamrat med alla, men deruti bedraga de fig. Den bättre amerifanaren är lika noga i wal af umgänge som nägonsin de bättre i Swerige. Jag har warit på flera ställen Härome kring och blifwit mycket wäl bemött och uppmanad att ofta helsa pä. Här i Visconsin ätminstone lefwer man lika trygg som i Swerige. Jag har sedan min hittomst ide hört talas om hwarlen mord eller stöld, och efter hwad jag förnummit skall Visconsin wara en af de bästa i hela United States. J ve få mocket beprisade Jllinois, Jowa och Mine nesota inträffar ofta misswäxt och swära öfwerswämningar, och detta är just händelsen i är uti dessa stater. Från ven 20 Juli till ven 20 Ang., eller 31 dagar, regnade det oupphörligt, sä att höjden af vet watten fom nedkom utgjorre 2012 tum, eller 33 af hwad fom annars wanligen faller på ett helt år. Stora öfwerswämningar och olyckor hafwa rerigenom inträffat. Den 20. Juli war hweteskörden ännu ide vörjad (hwete utgör vet egentliga säret) och kan man tänka huru skörden stulle bli. Hwetet är ocksä nu i så högt pris, att det ej warit sådant pä öfwer 20 är. Visconsin tigger deremot högt, få att öfwerswämningar aldrig funna inträffa, och vev har i år blifwit god skörd. De flesta emigranter begifwa fig till Jllinois, Jowa och Minesota, ver emigrantbolaget köpt flera 1000 acres jord af staten för noll oh intet, oh denna jord skall wara odlad inom wiss tid. annars går bolaget den förlustig; derföre är det fom få myc fet arbetare behöfwas. Amerika är, enligt min tanke, ett gort land för dem fom funna arbeta; men Ingen bör ge fig bit ut, utan att funna engelska språket, ty man råtar vå lätteligen i mycket elände, och ftörre velen af de emigranter, fom ej iro mäktiga retta spräl, skulle wilja uppoffra hwad som helst, om de aldrig kommit hit och isynnerhet ir retta fallet med dem som ha hustru och barn. Stiftsnyheter. Kongl. Maj:t har den 7 siatl. November, genom nådig dom, fastställt kongl. wfrättens öfver Skåne och Blekin e utslag den

20 december 1866, sida 2

Thumbnail