Helsingborgs-Posten – 18 december 1866, sida 3

franska trupperna först till vären lemna Mexiko. I Maximilians närvaro i Mexiko har man en, i mångas tycke tvifvelsutan något chimerisk, garanti för att kejsardomet först uppgifves, sedan den franska regeringen erhållit Förenta Staternas samtycke lill en tillfredsstållunde uppedrelse af de mexikanska atlarerna. Dessa sangviniska berahningar grundas bufvudsakligen på innehåållet af soljande i Monitören oslentliagjorda telegram ai den D:dje December från marskalk llaZzuume Och general Castelnau: Kejsaren vesin.e: sig änuu Mexiao. Han bar annu icke tatiat sitt bestut. Då åtrymningen bor vari siutad i Mars menad näst: å, ar det alldeies nödvändigt att transport-keppen oförlaf adt amsanda. Champbeli och Fferman intruslade i Vera-Cätuz der 29 November och afreste den 3:dje December; de synas vara bedjalade af dv toreouligaste tau-esali. De ossic.s sideluåerne i Paris bekrofia, act kejsarinnan busenmw vocvifie. sig ull Rom; men för alt icke Komprometera den ssransha regeringen, lilla ;ga de, ait de-fta steg ner en rent privat? karaktar oca vada t rör Hennes Majedtat ,personligen7, ithy att hon velat tillsredsställa ,ett religiost behof-. Trots dessa sörbevåll utialas emellertid de. vissa förhoppning all sammankomsten mellan pålven och kejsarinnan skall bidraga till atl befasta de försonliga känslor, af hvilka hofven i Rom, Paris och Florens av i lika hog grad besjalade. lalien. Kamrarne oppnades i lördags. Konungens throntal relervras på följande sätt i ett telegram. Italien är nu helt och hållet befriadt från fremmande herradöme. Det skall respektera päfvens territorium. Ett godt sorstand ar rädande emellan Italien och hejsar Napoleon. Romarnes moderation, päsfvens visdom och det italienska folkets religiositet skola bidraga til att försona de katolska intressena med de nationella sträfvandena. Som det nu står, äro de sammanblandade i Rom och befinna sig derföre i en inbördes strid med hvarandra. Vi äro besjälade al liberala afsigter, och medan vi återigen lugna katolikernas samveten, anse vi oss kunna vänta, alt mina Önskningar om påfvens qvarstannande i Rom som den katolska kyrkans öfverhufvud skola gå i fullbordan. Våra fria instilutioner skola i förening med en stark regering befästa lagens herradöme öfverallt och öfver alla, så att Italien kan uppfylla sitt höga kall.