Helsingborgs-Posten – 27 november 1866, sida 3

nödwändigheten af att jemnt fördela fodertillgången för hela wintern. Föga mindre wigtigt är att fördela den på ett ändamålsenligt sätt under das gens lopp. Det är ingalunda likgiltigt, om man ven ena dagen fodrar fl. 5 på morgonen, den ans bra kl. 6; om man den ena dagen wattnar på mors gonen och på aftonen, den andra dagen wid mirbagstiten, om man den ena dagen gifwer få mycket hö kreaturen wilja äta och den andra gifwer tem blott halm; om man den ena vagen gifwer dem allt hö de slola hafwa på morgonen och sedan but halm eller om man gifwer vem alla rotivutter ve stela hajwa på en eller på twå gånger under Dis gens lepp o. s. w. — Det är lanvmnveneeag största winst att i ven minsta detalj stutera kreaturens natur och på allt sätt beforrra deras trefnad och wälbefinnande. Många utmärkta landtbrukare fodra fina freatur 3 gånger om vagen och är denna forrina en nötwänd ighet för tragare, hwilka altid måte hwila en timma mid middagstiden, och då äfwen böra fodras; men wi anse ret i mänga hän: seenden förrelattigare att blott fodra 2 gånger. Wt weta ätminstone af mångårig erfarendet, att det är fulltomligt tillvädligt och att freaturen befinna sig särreles wäl deraf. Fodringen börjar våt. ex kl. 5 på morgonen, hwarefter kreaturen i små gifwor, ej mera hwarje gång än de uppäta på 14 tumma, erhålla efter hwart anuat litet af hwarje af ve olika forerämnen, fom man unter dagens lopp bestär rem och dessemellan en gång matten. Har man watten inne i hear framför kreaturen få de dessa fyllva wir fotringens början. Wid forringen har man ott wälja mellan twå sätt, antingen att hopblanda alla eller te flesta till utforring bestämda ämnen uti en bög eller kompest, af hwillen f:eaturen erhålla små portioner till dess de blifwit mättare eller ock att gifwa hwarje foterämne särskildt. Wi föredraga vet förra sättet, hwarwid wi funnit fördelaktigt att låta forerkomposten taga lindrig wärma, hwil: fet wanligen inträffar efter 24 timmar. En rel hö eller halm bör gifwas i oblandad form, torr, viltet befordrar treaturens wälbefinnande. Fodringen bör wara slutad tl. 9. Man sopar rå alla frubberna wäl rena, drager untan spillning, som under fodringen fallit under kreaturen och läge ger till rätta ströet, få att vet är jemnt och rent. Genom att spillningen omsorgsfullt borttages för hwarje kreatur tilltess re alla lagt stg, underlättas i wäsentlig mon deras renrållning. Till densammas beforrrande bör wid hwarje fodrings början all smuts aftorkas med en halmwiskta och ryktning företagas sedan kreaturen blifwit wäl torra. TSevan fodringen slu tat och treaturen lagt sig, stängas larugärdsrörrarne och treaturen lemnas i ostörd ro. Ladugärtsfolket går nu att äta frukost, bwartill de förut icke haft tid. Under det treaturen hwila flås ras rotfrukter och hackelse m. m. till bildande af ofwannämnre tompost, hwiltet helst bör ste uti ett från latugärden afsrängt rum. Om ret år jom vet bör wara, stall husbonden, i fall han wid dens na tid fer in i ladugärten, hwiltet han red helst bör undwita, emedan han lätt störer trenturen, finna dem alla liggande, antingen sofwande eller itisslante. Kreaturen lemnas nu i ro till fl. 2 e. m. hwarefter focring m. m. företages på fame ma sätt fom på morgonen. Det är ej en ringa möra att förmå drängar och pigor i denna ort att ordna fodringen på detta sätt i stället för att på det wanliga sättet allt emellanåt gå till ladugården och kasta för kreaturen ett stort fång forer, hwars wid de wämjas, dä de fått andas på vet en time ma; men wi kunna af erfarenhet försäkra, att då man wäl blifwit wan mid det af oss beskrifna for dringssättet, länder vet till allmän belåtenhet för illa intresserare parter, bäde folt och fä. Allt wirte till oyggnatstimmer, sägning m. m. ällas i December och Jannari månad. Under wintermånaderna fan ide ren reguliera örbintelsen med England päräknas, hwarföre alla ärriga görfreatur nu böra afsändas. ödningen ör tock å ve öfrige fortsättas med beräkning att keppsfarten åter börjas i April månad. För meseriprodukter, fom ide behöfwa gLenast sönms 8