Helsingborgs-Posten – 12 juli 1866, sida 3

om, hvilka älgåärder som borde träffas för att orisätta kriget mot Preussen. Det hette öfverikt liksom efter förutgånget aftal: Låtom 055 isstå Venetien till italienarne och kalla vår sydirmå till hjelp åt lemningarne af vår nordarmelDet fattades icke mycket i all Wienerboarne rade ropat: Lefve Ilalien!fivad som inslinktnessigt rör sig hos folket är föroösrigt endast en upprepning al hvad som säges i de högsta tkresar. Tanken på alt låta Italien få Venetien är redan gammal. och jag kan med sakerhet meddela er. att den åter upptogs al Osterrike omedelbart efter slaget vid Custozra. Jag vill till och med tillägga: Man hyser förhoppning om att en gång få Italien till bundsförvandt. Natt och dag arbetas på atl befästa Wien vid Florisdortf, dit de vägar föra på hvilka preussarane skola komma. Men det är endast ett daligt försvar, som ett par glacier kunna lemna mot en segerdrucken här, isynnernet då den rycker fråm bland en nedslagen befolkning. Ållt bidrager til ati nedtrycka slämningen. I dag på morgonen flyttadd man all hast noriban: ns materiel, på det den icke må salla i preassarnes händer. Det maste nu nödvändigt inträsla en paus i kriget. Preussarne stå i begrepp att besatta Pras, som ar desarmeradt och helt och hållet biottedt på trupper; derefter kommer turen till Bränn, som ar en öppen stad, och slutligen till Olmötz, hvars innevånare förbereda sig alt med kraft deltaga i försvaret. Den preussiska armeen opererar redan i denna rigtning, och man väntar hvarje ögonblick underrättelse om, att Prag blilvil besalt. Man håller på att bilda en ny armt, och det är beundransvärdt att se den kallblodiga hänförelse, med halken alla bidraga härtill, några genom alt frivilligt laga tjunst, andra genom att skänka penningar eller gåk or in natura. Åt kvem ämnar man anförtro denna här? Det säves till segraren vid Custozza i forening med kejsaren sjoll, söm måhända är den bästa taktikern i sitt rike. (Enligt La France skall Benedek aflösas af haron John, erkeherlig Ålbrechts stabschef vid armen i Norditalien.) I krigsministeren förelages en omfattande revision af armeens personal. Man lär hafva för afsigt att afskeda en stor mängd ollicerare. konungen af Sachsen. som i gar aston anlande hil är starkt gripen af de se Raste händelserna och synes på en gång ha blifvit flera år äldre. Från Wien gifwer Times korrespontent under ben 2:dre Suli, alltså dagen före den afgörande prabbningen wid Sarowa, följande stilcring af den i Österrites hufwusstad rådande sämningen: Under re sista 24 timmarne har Här herrslat en förfärlig panist sträck, och folt börjar tala om s ligheten af att kejsarritets hufwudstad fan falla preussarnes hänter. Äfwen i Högre ldläike fretsar råder en nedtryckt sinuesstämning, och unter te sista timmarne har jag upprepade ganger hört för särras, att tejs aren ide wet mera om de fede naste häntelserna i Böhmen än alla andra. Wisst är att ända till i lördags ren 30:de il. 2 e. m. lefre H. M. i ten föreställning, att s:ällningen i rikets nordliga del war i det hela till fretsställante. Han wisste wäl att en rad ar blotiga träffningar egt rum, men han hade ingen anletning att förs moda, att Benetek icke skulle wara i ständ att nå sitt mål, nemligen att förhindra de båda pre ussiska armåernas förening i Böhmen. Kl. 4 i lördags skulle ret wara stor middag mid hosfwet, men fort före denna tid blefwo de inbjudna underrättade om, att kejsaren på grund af nyligen från higastäreplatsen inträffade meddelanden ide funde hafwa nös jet att fe tem. Sent om aftonen hölls ert aeheimes stadsråd, fom warade få länge, att kejsaren blef awar öfwer natten i Wien i stället sör att efter sin wana resa till Schönbrunn. Då preussarne ryckte in i ölen wäntate man här allmännt, att Benedek skall e besätta de frän retta land ech Schlesien in i Böhmen levande passen, men då en lekman wågare ancyda nödwändvigheten af ett fås dant steg blef han skarpt tillrättawisad med den ans