Helsingborgs-Posten – 5 juli 1866, sida 2

och konstalster, hade inkommit förslag till resolutioner i ämnet. Dessa upplästes af d:r Rosenberg, hwilken i öfrigt lemnade en närmare redogörelfe för frågan samt dess behandling inom sektionen. De föreslagna resolutionerna, som alla af mötet godkändes, afsägo hufwudsakligen: 1:o uttalandet af den önskan, att genom lag i Swerige bestämmes liknande skydd mot eftertryck som i Danmark oh Norge under wilkor af att reciprocitet blifmit medgifwen; 2:o uppmaning till lärarne i norrdiska spräsar wid de standinaviska universiteten att sammankalla ett möte af wetenskapsmän, för åstadkommande af likartad rättskrifning i nordista språken; 3:o a) att alla ve tre nordista språken måtte samtidigt inläras i de lärowerk inom ffandvinavifta rikena, fom stå högre än folfffolorna; b) att underwisningen i nordens historia sättes i sammanhang med underwisningen i fäderneslandets historia; c) att reformer inom de ser stilta lärowerken och högskolorna må blifwa få likartade fom möjligt; samt s:o om tillwägabringande inom de tre konnngarikena of en gemensam lag mot eftergörande af konstarbeten. Sör ven del af 4:e sektionens arbeten, fom afs sågo frågan om likformighet i de officiella statistiska redogärelserna, hade chefeu för statistiska centralbyrån met icinalråtet Berg blifwit utsedd till referent. De af bemälde referent nu upplästa före flag till resolutioner förordade: 1:o gemensamhet i formen för de skandinaviska rifenas statistisla femärsberättelser; 2:o att desamma sålunda upprättas, att de ej blott innehålla uppgifter öfwer lotala förhållanden, utan ock lemna tillfällen till jemförelser: 3:o uppgörandet af gemensamma sammandrag af dessa femårsberättelser; samt 4:e att, för winnande af lättnad till jemförelsers anställande, de trenne ländernas redogörelser öfwer handel, sjöfart, in och utförsel m. m. må bringas till största möjliga likformighet, bland annat i afseende å waruwärdena. ö Dessa förslag blefwo, uppå framställda propos sitioner, af mötet gillade och såsom ref beslut antagna. Decenten Arnberg refererade härefter 3:e sektionens förslag till resolutioner beträffande inrikes sjöfartsförhällandena. J detta afseende hade settionen bland annat föreslagit mötct att uttala: att vet är hwarje lands fördel att medgifwa fremmante fartyg fri tustfart. Härom uppstod en liflig diskussion, som slutade sålunda, att mötet, med förtastande af ofwannämnde förslag, med stor majoritet uttalade den åsigten, att: ven inrikes kustfarten, enligt de af Danmark giorda erbjudanden, i de skandinaviska länderna bör fullstänrigt frigifwas. Widare godkände mötet den of sektionen uttalade princip: att fartygsafgifter i hamn böra utan inskränkning beräknas efter fartygets innehafwande last. Widare beslöt mötet, lika med hwad sektionen föreslagit, föreslagit, för fin del afgifwa den förtlaring, att engelita sleppsmätningsfyftemet bör af ve tre skandinaviska länderna obetingadt antageg. : 3:e sektionens öfwerläggningar rörande de skandinavista ritenas handels och andra näringsförhällanden refererades af docenten Arnberg, och uppe lyjtes, att settionen kommit till samma resultat, som nationaletonomiska mötet i Göteborg, eller att inwånarne ij hwart och ett af de skandinaviska rifena böra berättigas att i de öfriga 1:o lika med inföding idka handel, handtwerk eller annat yrke m. m.; 2:0 tillgodonjuta de inom någotdera riket aflagda kunskapsprof, fom för wissa yrken erfordras; 3:o förwärfwa och besitta fast egendom; 4:o förwärfwandet af infödelserätt inom hwartdera riket bör underlättas för de öfriga rikenas inwånare. Sektionens 2:a resolution i ämnet innehöll hufvudsakligen att, då det wore af wigt att de noriska rikena utwidgade området för siu erportmarktad, och för winnande af detta ändamål lin terna gemensamt härför borde werka, settionen alltjå an