segel och ilade utåt hafvet. Ändamålet med resan var att öfverföra Franska konsuln till hamnarne i Levanten. Jag hade fålt ett särskildt uppdrag mig anförtrodt, och åtföljde således i egenskap af passagerare. Briggen var ett välbyggdt och ytterst snällseglande fartyg. Den sednare egenskapen var den mest väsendtliga, då hafvet var fullt af fiendtliga skepp. Emedan konsuln hade med sin familj, deribland damer af börd och anseende, hade befälhafvaren iordningstallt kajutan på det mest eleganta sätt; fortepiano och andra musikaliska instrumenter bildade en sällsam kontrast emot värjor, sablar, studsare och pistoler, hvilka brokiga föremål i stora speglar återgåfvos mångdubblade. Våra måltider, till hvilka de ombord varande officerarne alltid inbjödos, utmärkte sig för ett urval af delikatesser, och umgänget passagerarne emellan var det mest glada, lediga och välbehagliga. Var vädret vackert, så tillbringade vi aftonen med att konversera eller spatsera på däcket, under det vi betraktade den blåa himmelen och det blåa hafvet samt inandades Medelhafvets doftande luft. Var det deremot kallt eller mulet, så höll man sig i det vackra kajutrummet, hvarest man antingen hörde damerna spela eller satte man sig omkring kaptenen, som berättade sjöäfventyr eller strider med Engelsmännen. Dessa aftnar hade för mig ett outsägligt behag, hvilket skall göra denna min första sjöresa evigt oförgätlig. En händelse som tilldrog sig 14 dagar efter vår afresa från Toulon skall äfven göra den outplånlig ur mitt minne. Fransyska kejsaren förde krig med hela Europa. Ehuru le Cuirassier var väl beväpnad och manskapet förträffligt, hade kaptenen likval