a 7 1 S FÖR 10. Jngen kunglig person war med. Andra skandinaviska nationalekonomiska mötet i Stockholm sammanträrde till allmänt sammanträde i onsdags och thorsdags i förra weckan, hwarwid ordet fördes af hertigen af Östergötland. J afseende å frågan om mått och wigt hade fettionen, med fasthållande af de wid 1863 års möte i Göteborg uttalade önskningar, afgifwit följande förslag till resolutioner, nemligen: 1:o att det metrifta systemet, få fort ske fan, antages såwäl i afseende på hwarje flag af mått, som i afseende på wigt och med de indelningar och benämningar, fom dertill höra; 2:o att grammwigten ofördröjligen antages såsom medicinalwigt; 3:o att, till underlättande af förbindelsen mellan felken och såsom förberedelse till metriska systemets införande, detsamma bör jå snart fom möjligt begagnas i tulltarifferne och, intilldess detta sker, wid sidan af un brulliga mått oc) wigt, till upp: lysning of förhällandena, uti dessa tariffer inför ras; samt 1:o att grunderna för det metriska systemets in: rättning och ve förhållande till nu brukliga mått och wigt böra, så fort ske tan, i alla offentliga skolor inläras. Sedan etatsrådet Schovelin, i egenskap af utsedd referent, lemnat en närmare utredning af frågan, blefwo ofwan uppräknade fyra punkter, efter af ordföranden framställda propositioner, utan någon egentlig distussion af mötet godtända och antagna. J fråga om gemenfambet i mynt de tre ffanvinavista ritena emellan hade twenne olika meningar inom sektionen gjort sig gällande, nemligen å ena sidan att guldet borde säsom mynt-enhet anses samt att i sådant hänseende en anslutning till den frans systa francen more önskwärd; samt å andra fis dan, att denna frågas afgörande finge anstå, under afwaktan att dubbelheten i franska systemet upphörde. Den förra åsigten förfäktades lifligt af hr Wallenberg, hwaremot hv Orla Lehmann upps trärte såsom ven sednare meningens förswarare. J samma syfte som hr Lehmann uppträdde lektor Blomstrand, som tillika framhöll det önskwärda deruti, att skillnaden mellan de swenska, norsta och panska specierna så snart och så fullständigt som möjligt blefwe upphäfd. Dccenten Frierrichsen talade för uppskof. Den förstnämnda meningen antogs såsom mötets beslut, dock först efter vote ring, som utföll med 65 röster mot 63. Andra settionens förslag till resolutioner angår ente poftoch telegrafförbindelser företom härefter till öfwerläggning. J afseende å postbefordringen have sektionen hufwudsakligen hemställt, dels att med afseende derå att nägon ytterligare nedsättning af mellanriksportot under den närmaste framtiden de wore att förwänta, mötet måtte uttala ven önskan, att den i 5 artikeln af postkonventionen ned Danmark ifrågasatta nedsättning i samma sorto måtte med det snaraste werkställas; dels att nötet måtte uttala sig för ett snart införande af en i 28 artikeln af nämnde konvention omnämnda itwexling af postanwisningar. Dessa sektionens framställningar blefwo efter n fort diskussion af mötet antagna. Afwenledes antog mötet utan diskussion sektionens smställan rörande uttalande från mötets sida af uskligheten deraf, att telegramportot mellan de kandinaviska rikena måtte ytterligare nedsättas. Derefter företom till öfwerläggning 3:e fektioens förslag till resolutioner rörande tullwäsendet, ch antog mötet hwad sektionen först framställt ller i korthet, att mötet skulle uttala sig för att ändernas tull-lagftiftning borde ordnas endast efer finansgrunder; att få få artiklar fom möjligt orde betiggas med tull; att tull å lifsförnodeneter och råmaror måtte helt och hållet afskaffas, umt att för ändamålets winnande regeriagarne i e 3 ffandinaviffa länderna måtte nedsätta en fom itte, bestående af ledamöter från jamma länder. Från 4:e sektionen, fom, bland annat, handlagt en i arbetsordningen förekommande fråga om de iternationella förhållandena i afseende åflitteraturÄHhD— —