Helsingborgs-Posten – 12 maj 1866, sida 3

En österrikist fregatt Novara har brunnit nyp i Polas örlogshamn. Man misstänker, att elden warit anlagd. Wid det engelska öfwerhusets möte den 8:de Maj gaf utrikesministern grefwe Clarendon följ. swar på en interpellation af Cadogan: Storbrittanien skall hwarken direkt eller indirekt deltaga i vet krig, fom synes förestå på kontinenten. Ehuru hel: TYffl ad är emot kriget, är det tywärr icke deitomindre fara wärtt, att det skall komma till utbrott, ty trots de fretliga försäkringar, dem wederbörante magtar afgifwit, fan kriget, fom ännu wäntar på fitt rätts färdigande och saknar all anledning, i hwarje ögone blick af uppsåt eller en tillfällighet framkallas. Om Storbrittanien står allena, fon det ingen ing ut rätta mot de äregiriga planerna utan på sin höjd hoppas på ett omflag. Lord Stratford re NRedcliffe beklagade på ret djupaste Englands wanmagt. Lord Grey och lord Derby wille finna orsaken till Englants wanmagt deruti, att det lemnat Danmark i sticket, oh att lord Russell lagt icke intervontiensprincipen till avund för fin politik. Till fut förklarare lord Clarendon, att Storbritannien erbjus vit fin wänskapliga mäkling, men att swaren icke warit uppmuntrande. Den mwiatigafte politiska nyheten för dagen är Napoleons tal i Auxerre, fom wäckt bestörtning öfs werallt der man inwaggat fig i säkerhet på grund af kejjarens låtfare återhällfamhet. Kejsaren sade vent ut, att han afskydde 1815 års trattus ter och gladde sig ät att hos folket återfinna Front rikes genius, fom synes hafwa öfwergifwit landets representanter i den lagstiftande korpsen. Detta tal har tolfats såsom ett farligt tidens tecken. Från Berlin meddelas i ett telegram af den l1:te dennes, att den prenssiska regeringen bellntat, att ett tongligt manifest om krigct och landtdagens infallande med det snaraste skall utfärdas.