Helsingborgs-Posten – 5 maj 1866, sida 3

gande. Men sedan kabinettet i Wien kommit att stå gent emot Jtalien i stället för Preussen, och seran det blifwit tal om de rustningar, fom före tagas på båda fidor om Mincio, har situationen fått ett helt annat utseende. Samma blad, fom nyligen woro så återhållsamma och försigtiga och gäfwo Jtalien få fredliga råd, iakttaga nu en helt annan hållning. De wilja icke taga parti för Preussen emot Ofterrite, men re taga parti för Jtalien. Man är ganffa allmänt öfwerens om att finna Osterrikes sednaste beteende rent af obegripliat, säwira det ide får antagas, att Österrike af en eller annan orsat Mvilforligt will hafwa krig. J annat fall ligger det en contradictio in adjecto i att just jemt jamma dag, fom man erbjuder fig att afmäpna i Böhmen, göra början med att sammandraga en stark arme i Venetien. Det må derföre wara ursättligt, om de fleste be tänkligt skaka på hufwudet åt Österrikes försäkringar att det rustar endast till förswar mot Jtalien. Anser sig nemligen OÖsterrike tryggt mot Preussen, så behöfwer det i sanning icke befara något af Stas lien, fom måste wara gripet af wanwett, om ret tänkte på att ensamt öfwerfalla Österrike. De twenne sista dagarnes telegrammer fråu utlandet hafwa följande lyrelse: Hamburg den 2 Maj. Wid ett i Månnags hållet franstt ministerräd beslöts,jatt Nouher om Torsvag skulle gifwa den lagftiftande torpsen all möjlig upplysning om Frankrikes sträfwanden för att upprätthälla freden. En franst depesch har afgått till Florens med förmaning till fred. Det heter tort och gort att ett anyrepp på Ofterrite envajt fan företagas på Jtaliens egen vift. Den italiensla depnteradekammaren har i natt ntan diskussion med 253 röster mot bemyndigat regeringen att till rikets förswar widtaga utomordentliga fiuenciella atgärder intill den 31 Jnli. Senaten gaf regeringen jamma bemyndigande med 78 röster mot 1. . I en depescb af den 25 April söler Vjterrife wisa nödwändigheten af, att vet rustar jig mot Italien. Det förklarar fig bererwilligt att afwäpna i Böls men, få snart vet öfwertygadt om, att de venetians sta rustningarne ide utöfwa något inflytanre på underhandlingarne mellan de tyska magterna, och att Preussen skall följa eremplet. Det preussista swaret pa denna depesch aflemnades i Wien den 1:fte Maj. Bismard förklarar jig willig att uPpgbäfwna de träffade militäriska åtärderna, om Österrike will beqwäma fig till en ullltändig afwäpning. Officiösa telegrammer från Berlin gifwa åter detaljerade underrättelser om huruleres österrikista truppmassor röra sig mot den prensjiska gränsen. PNRene Pr. Zeit. förswarar alliansen med Italien och förllarar, att Sachsens swar befunnits otillfredsställande. Hamburg den 3 Maj. Aftonmonitören jägee, att förhoppningarne om en fredlig lösning of den tyska konflikten ide synes skola gå i julbordan. La France inuehåller en betydelsefull artikel, i hwilken tidningen tager till ordet för en tonress. Ricasoli lär blifwa ministerpresident, under det Lamarmora öfwertager befälet öfwer armcen. En italiensk flotta af omkring 20 krigsångare är samlad wid Tarent och skall inom tort under amiral Vaicas befäl afgå till Manfredonia. Konung Victor Emannel har utfärdat ett de lIret, genom hwilket han frikallar banken från def skyldighet att inlösa sedlar med klingande mynt och nttager 250 mill. ur densamma. Bland foltet råder öfwerallt jubel, emedan triget är wisst. Alla wisa beredwillighet till uppoffringar. På Hamburgs fondbörs förekomme i vag fluf: tuationer och soräng på flera procent. Hällningen är nu bättre, emedan Wienerblad förtälja, att Bismarcks sista repesch till Osterrike ännu erbjuder ans knytningspunkter i fråga om den ömsesidiga afwmäpningen och emedan Bayern åter anstränger fig för att mäkla: Wexlar på italiensta platser woro vafs sättliga. OOQ-Q.wwCOCr e e —L k ÄäeUeUe:e:e:U:e:9 QAQQ22tttttt —-— Hon med sin tjusnings makt har gjort mig schack I