Helsingborgs-Posten – 24 april 1866, sida 2

mar med om allt. Sin dagar derefter gingo Köhvns studenter i stora flockar til Homens tirke. Der stod den unge tamraten, lycklig fom brudgum, me. van ungdom, ritedom od) oerfarenhet fasttedjares mid stönhet men ockjå wid last och beräkning, mit edrägeri och batslughet. — Men hr H. gned fina händer: ÅNu är ven ena wunnen — nu fall också ten andra komma af fig sjelf — werlden will bee kragas, nåwäl, jå låt ren bedragas! Det nygifta paret är nu i Paris; men den gamle hr H. fitter hemma och spinner nya trådar till sitt namns ära och sin familjs glans. Publikum wäntar med det första nästa bröllopp. En färd genom Magelhaens sund. Från chejen på ångtorretten Gefle, kaptenen C. Kleman, har rapport ingått, taterar Valparaiso den I Mars, bwaraf mi meddela följande utdrag: Sulvageu 1855 tl. 5 f. m. afseglade jag med ängkorvetten från Montevideo. Jntill nyärsdagen vare korvettert ft ed i antur, wo ärer och motwind, men terefter olef wäderleken mera gynnsam 05 den 9 Januari angjordes East Falklandsön une dr eantjocka, och med tillhjelp af maskinen inkom ängtorvetten ach antare uti Port Stanley just före utbrot et af en start syrwestlig storm. Sedan ängtorvettens förrärer här till större delen blifwit syllda, afgick ven åter ven 15 vå e. m. Unter p Ssagen nordom Falklandsöarne hare kovetten att stämra emot härda westliga windar och swär jjöhäfning, och endaft genom att begagna hwarje sig yppande minjta lägenhet att föra jegel blef vet möjligt att så smäningom flå jig fram westwart hän. Detta fortfjor tilt den 29 Januari, vå stittje plötsligt inträrde samt sedermera labra och vari abla windar, intill följande dag, då jag genom gora obfervationer säter på besticket, och för att göra till godo ren inbrytanre floren, tivigt på morgenen lät elva då. XI. 6 f. m. fingo wi sigte af Cap BViraine och mer friff fart styrres nu inåt sundet. Omtring fl. 2 e. m. befann fia ängkorvetten nära Lessession Bay, mirt för öppningen till First Narrow, och ehuru winden jmåningom dragit fig på jyrwest och friskat betydligt, beslöt jag stt med ren ånyo inbrytande flodens hjelp försöfa passera the first Narrow, för att ankra wid Cap (Öregory. Emellertid vå mi fl. 4 e. m. woro iui i sjelfwa mynningen af det tränga passet, blef winden så hård, att korvetten ej gjorde någon fart och således ej styrde, hwarföre mi nörgarcs åtcmnta till Possession Bay, der ångkorvelten antrateaktl. 6 e. m. Följande morgon, di floten börjare och wärerleken war bättre, sattes åter i gåna kl. 14 f. m. och korvetten passerare mu ige nom firjt Narrow emot den till storm sig ökante sprewestligaa winden, med en fart af ungefär 11 tnop, hwillet wisar, att floven lopp med 7 a 9 knops fart. Wäl komna igenom passet, blef winren ån vo få wåltsam, att fartyget ej längre. lydde roder och, oaktadt ven starka strömmen, ej gick i imät, hwadan jag ännu en gång säg mig nödsabad äscrwänta och för itagfocken enfam, länsa tillbafa till Possession Bay, rer ångtorvetten åmyo gaufrare för 2 ankaren tl. 11 f. m. Utan nåqtot ifwentw uthärdades stormen till den 27 Jannari, ru den aftog, så att jag ti. 1.5 e. m. änvo lit tare och satte i gång, beräknande hjelpen aj flocen. Denna gång lyckades äfwen företaget oc HH. 10 e m. war forvetten ånyo sätert till ankirs under Cap Gregory, efter att hafwa passerat firjt Narvom mer den stora haftigheten af 11,3 tnovs fart, befstämd genom noggranna mätningar af wertligen illryagalagd ristans. Att vöma efter för handen vande omständiaheter, giorre strömmen fåluuda ninst 7 tnops fart. Den 28 Jannari tl. 4 f. n. fortsattes färden ångo och redan kl. 6 war jez and Narrow passeradt. Kl. 9 f. m. war ångorvetten twärs för chilenska kolonien wid Sandy beint: men ehuru skätl förefunnos att ankra ter, ville jag ej försumma att begagna den relativt backra dagen — i sjelfwa werket ven enda någorunda wackra unter wistelsen i sundet — för att inna till Port Famine, der jag ämnade förse oss sed wed, hwaraf mi woro i behof KL 1 e. m. ntrate ångforvetten i Port Famine och inom tort ar wedhuggning och transport ombord i fuls ass