Helsingborgs-Posten – 10 april 1866, sida 3

huggare och att bakom de täta träden finna er bondbys klockstapel eller stor gård, bebodd af en gladlynt arrendators familj. Förskräckelse bemäkltigar er slutligen, då i förstän att hela denna rikedom tillhör ingen: att dessa träd böja sig behagflullt, dessa kullar höja sig, dessa små floder sorla, dessa fält betäckas med blommor blott för tigrar, hyenor, lejon och elefanter, ensamma oinskränkta herrskare öfver denna vidsträckta trakt, hafvets och solens förstfödda dotter. En af dessa sällsynta lyckträffar, som emellanåt förete sig för menniskornas söndagsbarn, hade i beredskap åt dem en öfverraskning några timmar efter solens uppgång. Midt ibland de bländande dagrar, som nedsändts från himlen med morgonrodnadens strålar sänkte sig helt plötsligt en mörk sky, oct de resandes skuggor, som aftecknade sig mo den nakna jorden med en förvånande skarphe i konturer, bytte helt hastigt cm särg och utseende Håll! sade Edvard, min skugga har blennat kon fruktar nägonling. : — Det är en sky, som går förbi. (Forts.)