Article Image
Oom odling af Mpiner. Forts. fr. N:o 37.) vill man nu forska vidare, hvarför denna nyttiga förnöjsamma kulturvext har hast så ringa framgång här, så torde man finna skälen dertilla flere omständigheter. Odlingen af lupiner har hittills skett endas försöksvis, oftast rent empiriskt, och då den felslog antingen genom väderlek eller misstag, öfvergass företaget straxt, och skulden vältes då alltid på lupinen ej på försynen eller menniskan Icke så med klöfver, vicker. ärter m. m.: misslyckas dessa flere gånger, ty man fortsar likavå — dem förlåter man allt, lupinen ingenting. Likväl behöfver lupinodlaren också nägon praktik; theorien gör mycket men ej tillsyllest. Jago hade läst de bästa afhandlingar om denna kulturvext, men begick likväl misstag. Men jahade föresatt mig att dermed fortfara i minst 3 år, och då den felslog söka skulden i naiurförhållanden eller hos mig sjelf och tror mig un vara hemmastadd i lupinens skötsel samt sortfar dermed alltid. En orsak till lupinens misskännande får man söka i folklynne!, sådant professor Gejer skildrat det. För 20 år sedan ville man här ej höra talas om jernvägar. Man möttes då med kathegoriska inkast, äfven tillämpadt på andra förhållanden: det duger icke för Sverige! landet är för vidsträckt, för folkfattigt dertill, vi hafva inga penningar för sådant! Likväl är jernvägsfebern nu här lika epidemisk som den varit på kontinenten. En af de väsendtligar orsakerna tilllupinens ringa erkännande är det förakt och det han, hvarmed till och med upplysta landtbrukare, nog lyckliga att ega god jord, nedse på nyare kulturvexter, endast passande på magrare jordmån. De befinna sig väl i sin ställning, och sågo kanske helst att den mindre gynmede jordegaren blot hade nakna fält. De likna den skogsegare, hvilken stolt öfver sin vackra ekeskog blickar med förakt på en tallskog vuxen på en sandmark, men betänka ej hvilket af de begge trädslagen är det ällaste, nyttigaste: eken som upptager hvela jorden, och derföre beröfvar landei 100:detals tunnor säd, eller tallen, som växer på flygsand, förbättrar denna och hindrar dess förderfliga spridning, hämmar hafsvindarnes förstörande inflytande och fyller en mängd behof som eken icke till hälften kan motsvara. Ingen kan vara mera villig än jag att tacksamt erkänna hushållssäll-kapernes välsignelserika verksamhet för landtbrukel. Med få resowser hafva de uträttat mycket och inom alla grenar af jordkultur och husdjurskötsel spridt kunskap och uppmuntran. Blott en uraktlåtenhet önskade jag godgjord: nemligen verksamma ätgerder att erhålla en ökad produktion af den lättare jordmånen. Hushållssällskaperna såväl som herrar agronomer ock författare inom landtbrnkelitteraluren ombulda med sina bemödanden företrädesvis den bättre jordens ökade afkastning. Denna förkärlek är visserligen förlåtlig, men de borde dock besinna alt mera än 3, af södra Sveriges kulturbara jord är lätt jord, och att älven denna kan och bör bidraga till befolkningens välstånd. Man skulle klandra föräldrar, som lemnade ei begåfvadt barn god uppfostran, men bibehalla de öfriga i okunnighet, men lika bedröflig är partiskheten för bättre och sämre jord: på den ena slösar man alla möjliga omsorger, den andra försummar man alldeles. Detta fel är icke eget för Sverige, utomlands har man observerat det i många år, och först sedan man användt nya kulturvester, uteslutande passande för den lätta jorden, har misstörhållandet jemkat sig. Potäterne voro de första hjelpmedel med hvilka man i början af detta århundrade lyckades göra den sämre jorden produktiv och dermed öka befolkningens näringskällor, men de trifvas numera mindre väl hos oss och inskränkas derföre till sitt minimum. Detta borde leda uppmärksamhelen på någon annan lämplig kulturvext, och jag anser ingen så vigtig i detta afseende som lupinen, hvars tilltagande utsträckning på Kontinenten uppmuntrar till försök dermed öfverallt, der icke värdefullare cerealier böra hafva företrädet. Innehafr. ure af aktier i Skånes Enskilda banks Bolag, hrars Oktroj slutade den 31 December 1865, ega, emot aflemnande af qvitterade utdelningscoupons n:r I i Banken uppbära uldelningen för år 1865 med 25 rdr 50 ore pr aktie, daterad den 1 April 1857, och 26 rdr 25 öre pr aktie, daterad den 2 Januari 1865.

10 april 1866, sida 4

Thumbnail