Helsingborgs-Posten – 3 april 1866, sida 3

Utsandet. . Religiös fanatism i Jtalien. — Preussen oc Österrite bedömda i Frantrite. Den italienskå handelsstaden Barletta mid Aoris atifta hafwet i den gamla neapolitanska provinser Terra di Bari har ven 19:re Mars marit ffåires 5lrijen för fr Färlios ercesser, framtallate af res ligiös fanatton. Nåägra prester, som tillhörte den klerilala reaktionen, upphetsare pöbeln emot on del wärnldja pretestanter, öland hwilta en prest före träreswis mar userd till effer och deras nedriga afsigter lydares fullkomtigt. Tre olyckliga., Hrif wer ett italienskt blad, faftades lefwande i elden, andra störtates ut genom fönstren och andra jo gos ihjel med Hör av. Unterprefektens bostad fs werfölls af missdådarne, och hand papper oc möb. ler förstördes; sjelf blef han misshandlad och måste rädda fig med flykten. En polisbetjent dödades twå bus stuckos i brand och flera andra phindra: des. Antalet menniskor, fom mördades mid detta tillfälle, uppgifwes till tretton. J deputerade: kammaren i Florens ftällves wid det sista mötet före våsfferierna interpellationer till regeringen ans gående deksa händelser, och man uttalade det hopp, att regeringen af dem wille taga fig anledning att påskynda de lagar, som skola reglera prefters skipets ställning och införa fullitindig religionsfrihet. Regeringen förnekade, att ercesserna i Bars letta hade någon politisk betydelse; men den med: gaf, att några fanatiska munkar upp! hetsat pöbeln att tränga in i en fauatist prests boftad och mörde flera menniskor. Lugnet blef för öfrigt hastigt återupprättadt i Barletta med tillb jelp af militär fom reqvirerades från Trani, och man har arres sterat 60 personer, bland hwilka flera andlige. La France för den 25 Mars innehåller en Ie dande artitel, fom i raska drag wisar huru Oster vite skadat fin ställning i Tysklano och Europa ge nom att låta sig dragas med af Preussen i der slesvigholsteinska frågan. 7De twå magterna, he ter det, hafiwa kränkt förbundsrätten genom at på egen hand päföra Danmark trig. De hafwe kränkt folkrätten genom att undertrycka ett ädel folk och ånyo sanktionera eröfringens och den rå styrkans princip. De hafwa iränkt den europeift rätten genom att tillegna fig territorier och lem lästa ftater, fom hwilade på höatidliga trattate och woro gagnliga för den allmänna jemnwigten De skörda nn frukterna af denna däliga politik re swårigheter, vem de sin blindhet skapat fig. Så lyter efter la France ve bida magternas ge mensamma syndaregister. Gör man upp rätninger med hwardera at dem serskilt, jå mäste vet til ursäft för Österrike mergifwas, att det låtit för