Helsingborgs-Posten – 3 april 1866, sida 2

Hr Gladstones ofwan omförmälta bref är ställt till träbaruhandlanden hr Harrison i Hull och 19der sålunda: St, Downingeftreet den 20 Mars 1866. Gentlemeul J anlerning af eter skr tifwelse of ren 14 dennes berer jag få underrätta eder, att ret är H. Maj:ts regerings afsigt att i sammanhang mer statsregleringen anmoda parlamentet om tillitånd att upphäfwa tullen på träwaror från d. 1 April, och tillkännagifwande skall utfärdas att firana war ror från och med nämnda dag äro tullfria, om importörerna förbinda fig att betala! tullen i hänvelje parlamentet forrrar det. Vajren skall uppe mätas såsom hittills skett intill dess parlamentet fattat sitt beslut i ämnet. Jag är etc. W. E. Gladjtone. Om unorska sortlinges förb andlingar angående förslaget att anslå arvoten Åt swenska och danska universitetel ärare, som stulle hålla föreläsningar wid universitetet i Kristiania, strifwer en torresp i Aftonblaret. En Stan universitetslärarne förklarade, att han ide käuner något annat land, fom med geografiskt, historiskt ech politistt berättigande bär namn af än ren halsö, cer Swerge och Norge äro belägna; och när ett wisst parti vå re sednare åren äro flitiga i att skrifwa, tala och jjunga om ett nytt Skandinavien, hwilket enligt någras mes ning äfwen skall omfatta Danmark med eller utan en bestämd gräns mot söter, enligt andras äfwen Finland, då är tetta för närwarande ingenting annat ell lev mera än en ivg, fom modets makt ef ter någon tids förlopp sannetlikt stall ha unvans trängt. En annan profesjoe skulle wara irenisk och menade, att mwisferligen inbjuda teatrar främmande konstnärer att gifwa gäfroller, men det sinns, säwict bekant ur, intet universitet, fom ine bjuder främmande universitetsl ärare att under fors tare eller längre tid hålla föreläsningar för de studerande, eller som på sin burget har summor att betala dylika gästföredrag med o. s. w. Och litasom i ove lärda falulteterna, få bar förslaget äfwen i sterthinget wisat sin wara ett : Metsigelsens Tegn, af hwilket ve swaga i anden swårliga taga unstöt. J motsats mot dessa negativa tendenser, hwilka tyckas wara rätande inom wår nationalförsamling, tager det fig ganska lujtigt ut att fe den ifwer, hwarmed aan håller på att stifta allehanda organer, Jag har förut uttalat mitt misstroende till denna rörelse, hsillen på det filtar året gripit hufwudstarens befeltning och som icke låter någon mänart förflyta, utan att en sudskriptionganmälan för en tirning eller tirskrift kommer inflvgande genom folis rörrar. Alltjammans gör intrycket af en humbug, och hwad som hittills har fett dags ljuset tyckes också förtjena denna benämning. Nu annonseras åter twå nya tirningar, af hwilta den ena Norge skall taga sin början redan i April månad. Den skall redigeras af satsöraren Schulze och juris kantidaten Vibe; detta är uti ro jag wet derom. Af red raktörernas namn tan Jivare ligen draga nagon slutsato angående tidningens bolitisfa riftning, då ven förre af nämuda her Har såsom Morgenbl adets korrespondent i Solör, bwareft han är bosatt jåsom safförare, uttalat sin i stark amalgamiftijt syftning, hwaremot ven sednare för ett kar år sedan — vet war wisst i slutet af 18633 — äcrog sig en wiss uppmärtsamhet genom den raskhet, bwarmer han såsom helt ung student uppe trädte i Studentersamfundet såsom ifrig mriskandinav och Dänenfresser. Ett annat blad, huls fet förmodligen också skulle ha kallats NRorge, men som, vå det Schulze-Å ibeska förslaget tom i förwäg, måste omstöpas till NHoreaqu, berättas skola utgifwas af statsrevisern Johnsen, en man, hwilt en såsom utaifware af det lilla stillinjriaret Almuewännen förstätt att förskaffa fia en större läfaretrets än någon annan journalist här i lanret. Det är ide osannolikt, att det stall tyckas honom att genom fina widsträckta förbindelser förskaffa Moregu en wiss spritning; deremot torde ret wäl wara mera än twifwelattigt. om han skall bli i stånd att i längren häfda någon politisk betydelse åt lu upa blad.