Helsingborgs-Posten – 3 april 1866, sida 2

drag af honom, som äro helt nya. Uäromdagen dodade han nere vid stranden med ett pistolskott på femtio Steg en indri af en ekorres storlek: djuret blef qvar på grenen af den CaIn er, der han setat och frossat sina röla frukter, dem han äter med synnerliz begärlighet. Ni har icke dödat honom, sade hans s. d. associC Goulab, smägrinande Mounoussamy satte upp ett afsina smaleenden åla Boudha-Cowm a, ett småleen le af dåligt lynne; derefter kastade aan sig med ett spräne som en bengalisk tiger upp i trädet för hemta indrin och visa den för Gonlab: men i samma ögonblick som han utsträckte sin hand till spetsen af den svigtande grenen, föll djuret i sjön. Mounonssammy höll sir då fast i grenen med den ena handen, under det han med den andra fattade tag i indren, som låg och flöt på vallnet, och slingrande som en orm, kom han åter upp i trädet utan att hafva fåll så mycket som en droppa valten på sina hvita pintalonger. En clown vid vår Athsleyteater skulle kunna ackordera sigz hundra livres för aftonen för utförandet af detta konststycke. Se här ett annat drag. I går injagade fadren till den hjord af un ra elefanter, som ni nyss såg vid sjöstranden, tor förs xräckelse hos hela sällskapet; djuret blef plötsligen gripet af en våldsam paroxysm och rusade emot oss med lyftad snabel och spetsade öron; han mullrade som en vulkan före utbrottet. Den vackra Eva ulstötte ett skri af fasa. Mounoussamy skar sig helt lugnat en stark käpp af aloe, liksom ni skär ett risstrå, störtade mot elefanten och tvingade honom att taga sig ett bad i sjön, liksom hade det icke varit fråga om annat än att tukta en pudel. Försök så att skämta med en äkta mar