Helsingborgs-Posten – 15 mars 1866, sida 3

penningar. Låttsinnig som han war i Venedig och Miramare, hushällar han i Merxito få, att folk der ide rätt weta om de skola stratta eller gråta åt hang slöseri. Sedan han med stor kostnad hade låtit anstaffa fotografiska vuer öfwer Paris oh andra enropeiska hufwudstäder, för att efter deras mönster omskapa fin hufwusstad, seran han för sina och kejsarinnans resor bortslösat orimliga sum mor och ftållt fin privata hushällning på så Tyr fot, att den slukar mera än deloppet af samtli aa tullintraterna i Vera Crutz, säges han nu hafwa börjat importera träd frän Europa för att anlägga alleer till Chapultepec och Alcazar. Han har får lunda ide nog af Merikos vegetation, hwilfen wäl eljeft i riterom ide lärer tåla någon jemförelse med ten europeiska. Sårana och andra nycder till frersjtäller han ansigte mot anfiste med en ftatss brist för året, fom i bästa fall stiger till 20 mill. fr. Statskassan lär wara förtwifladt tom, och marjkalf Bazaine har vevan två gänzger mäst före skjuta stora jummor på kort friit. Kejsarinnans privatförmögenhet är skyddad mot hennes fantastiske gemåls ingrepp, och om icke det lyckas honom att erhålla ett nytt stort län, få :an det lätt hända, att han går till grunden fom en manlig börsjpes tulant. Om Frankrite ide träder emellan med hjelp, få är bankrutten oundwiklig, få fan till oh med redan näste coupon ide liavideras. Den 22 Febr. firades Washingtons jödelsedag på flera ställen i Amerika mercelst stora folkmöten. J unionens hufwudstad tägade en böfwerskädlig folkmassa till vet hwita huset, presidenten frame trätde och Höll till folket ett tal, som alltigenom andades den lifligaste fördittring. Di detta tal, i hwilket presitenten rent ut beskyller sina motjtändare, kongressens majoritet, för att umgås med mordiska planer mot honom, är högjt upplysande för ställningen i Iorvamerifr, mecdela wi det här. Efter en historisk äterblick på de bekluganswärda partistrider, för hwilka unionen alltsedan Washing tong död warit ett rof, fom han in på ret fapis tel, fom läg honom mejst om hjertat, hans strid med kongressen om unionens rekonstruktion, och började angreppet på sina politiska motståndare i ett få wåldsamt spräk, att han till och med bes fyllde de män, fom haft ledningen af kriget i fin hand, för att wara litka stora förrätare mot unionen fom de konfedererades ledare warit det. Han förnefade alldeles, att striden från Nordens sida blifwit förd för att afskaffa slafweriet. Regeringen — sade han — stod gentemot twå fiendtliga partier, af hwilka det ena wille störta den för att bewara, och ret andra för att afskaffa slafweriet. De hade hwartdera ett olika mål med afseende på slafweriet men woro ense om att undergräfwa regeringen. Jag fade wid krigets utbrott, att jag war för unionen med lafweriet od för unionen utan slafweriet. Nu ifjom då står jag fom fiende emot vem, fom anJripa författningen och hafwa i sinnet att spränga regeringen, och är redo att brännmärka deras förrätiska beteente. Jag har bekämpat förrärarne oh förräderiet i förren; jag har hällit stånd mot Das vis, mot Toom, mot Slidell, och emot ännu måns ga andra, dem jag ide will nämna, och nu uppbagar jag på den andra sidan män — Ni fins nen kalla dem hwad Ni wiljen — (en röst: Wi falla dem förrädare!), män, fom motsätta fig uni onens återupprättande. Jag förklarar härmed, att jag kämpar för fördragets bewarande, för unionens återupprättande. Det är min-önskan, att wår stora regering åter må kunna röra sig och uppfylla sin bestämmelse. (En röjt: nämn förrädarne.) Då ut få will, är jag i stånd att göra det. Jag anfer dem båre fom president och fom medborgare för fiender till författuingens grundprinciper, och jag tror att de äro lika fast beslutna att tillintetgöra dessa principer som de män woro det, hwilka wi nyss bekämpat, (en röst: Sä nämn dem då!) Jag mill då nämna Thaddeus Stevens från Peunfyls vanien (han är ledare för den radikala majoriteten i representanternas hus), Charles Sumner (ledare för samma majoritet i senaten) och Vendell PRhis lips (en af abolitionisternas mest ansedda ledare, som nyligen i de starkaste uttryck fördömt presidentens rekonstruktionspolitik);, men förutom vem