återsändas till kammaren. Författningslifvet är icke skuld till, att de af kammaren beviljade summorna undandragas sin egentliga bestämmelse, att landets finanser befinna sig i en så fruktansvärd oordning, att statsobligationerna icke kunna betalas vid förfallotiden utan måste säljas med 25 0 förlust. Äfven deruti är det ulan skuld, att den individuella friheten icke aklas, att embetsmännen ombytas snart sagdt hyarie dag, och det icke i det allmännas inieesse utan till följd af en gränslös nyckfallhets. Mod en sålan inre styrelse behöfver man icke tara sin tllilykt till utlandska intriger för att furslara möjligheten af den hastiga katistrofen, e nen det är visst att Ryssland genom atlt mot slutet understödja Kusas extravaganser gjort sitt lill sor ait framkalla dem. kusa har i högsta ord svikit det förtroende vestmagterna satt till honam. Mirterna hade trott, ai just han genom ett skickligt begagnande af den nationella hänförelsen hos befolkningen och under tillämpinng af Vesterns civilisation skulle förmå att billa en dam mot Ryssland. Nu står han som en forrådare, icke bott mot furstentöm ena utan äfvon mot det vestliga suropa. Kejsar Napoleon är för närwarande ifrigt inde selfsatt med utgifwandet af andra bandet af Julius Cefaro biftoria. Det skall utkomma i slutet af denna månad, och hälften är redan jörtiatryckt. Atlasen till 2:dra bandet skall innehälla 30 kartor öfwer det gamla Gallien, dem kejjaren sjelf tecknat och reviderat. Wienska bladet Dag BVaterlaud meddelar att Bismarck i ett under konung Wilhelms presidium den 28 Febdruari i Berlin hållet statsrär förelagt ett program till lösning af ven feåwig-buliteixffa frågan och att detta program blifwit enhåällingt ails ladt, således äfwen af kronprinfen och general Mans teuffel, hwilka båda ofta nämnas såsom motitåns dare till premierministerns politik. On Bismarcks plan anför bladet derefter följanre: Den preussisty regeringen har ce för afsig: att aföryta före handlingarne med Österrite, men will föra vent in på ett annat spår och föka att få ett nytt provisorium upprättadt. Grefwe Bismarcks program angifwer den skilda styrelsen öfver hetigdö mena fom en stor olycka, häfdar på det bestämdafte fonvomis natet och båda stormatternas gemensamma rätt öfwer hertigdömena, uppställer ej någon fordran på annexion eller personalunion till fördel för Breuss fen, men föreslär i tonservativt intresse och för att göra slut vå ftriven i hertigdömena, att Breussen äfwen skall öfwertaga interimsstyrelsen ofwer Holstein. Med afseende på ven slutliga lösningen skall programmet erbjuda 5sterrike bestämdt formus lerade garantier. Kabinettet i Wien har alleredan konfidentielt blifwit underrättadt om wäseuttliga innehållet af det förslag, som Bismarck ämnar att göra bet, och några antaga, att det skall samtycka till hertigdömenas förening, men på det wilkor att en gemensam itänderförsamling ställes mid sidan af den gemensamma ityrelsen. Nordd. Allg. Zeit.7 anmärker att ofwanstående meddelande bör anses lika opålitligt fom andra tids ningars berättelser, emedan förhandlingarne och bes sluten i ifrågawarande ministerråd hemlighällas få strängt att omöjligt någon tidning fan bafwa kännedom derom. Att Bismarck skall låta de foufers vativa intressena rycka fram till Prensens undsättning, är rock i vet minsta en mycket sannolik förmodan, då ren preussiska regeringens organer i allt högre ton klaga öfwer att i Holstein råder ett revolutionärt tillstånd och beskylla Österrike för att göra gemensam faf med de revolutionära. J sist ankomna nummer af NRordd. Allg. Zeit finnes åter ett exempel härpå, i vet blaret anmärker: De ofsiciösa österrikiska blaxen göra fig nu ej något beswär att rölja, att wienska kabinettet protegerar prins Fredrik af Augustenburg, utan framträda helt öppet fom pretendentens advokater. Sör någon tid seran afsände det slesvigholsteinska rirterskapet eu adress till konung Wilhelm af Preussen, i hwillen ve säsom vet från deras feos dala fynpuntt önskligaste för Sledvig-Holjtein framz ställce personalunionen med Prenssen. Adressen öfwerlemnades högtidligen i Berlin genom den be större summa — fatta deshvad cam itcH