Helsingborgs-Posten – 20 februari 1866, sida 3

Hon vände sig om, och framför henne stod Ålick Campbell, den hon trodde redan många mil aslägsnad från sloltet Nessby. Hennes ögon blefvo siela och knäna nesade deras tjenst. Icke ett ord kunde hon frambringa, utan maste stödja sig vid väggen, för att icke sjunka ned. Nåh, hvar äro vi nu min dyra tant?sade Alick Campbell med grymt hån. Skall ni nu tillstå, alt ni är i mill vald? -IIuru kom du hit? frågade lady Nessby efter en hemsk paus, i det hon med möda framstötte orden, och tillika bemöda se sig att närma sig den öppna ingången till det hemeiga hvalfvet. -Gör er ingen fåfäng möda, mia dyra tant-, fortfor Ålick Campbell med sitt förra hån, i det han ställde sig strax framför öppningen, oci tänk lika litet på att ropa på hjelp, ty hemligheten kommer då blott bland hundratals menniskor i stället för att jag hittils ensam är i besittning deraf,Huru kom du hit? upprepade lady Nessby nästan mekaniskt, ty det var henne alltigenom obegripligt, huru hemligheten skulle kunna upptäckts. Der, ropade Alick med triumferande mm och pekade på den väldiga sängen; -der har jag legat dold sedan fyra timmar. Men ni ville gerna veta, huru jag upptäckt saken? Ha, ni känner ännu alltjämt icke er broders son, om ni tror, det vore möjligt att öfverlista honom; Rundtomkring slottet hade jag dolt mina kunskapare, för att upptäcka de flyktingar, för hvilkas skull ni midt i vintern föredrog ett vistande på lan let. I går middag smögo sig ändtligen hözförrädarne fram och togo deras tillflykt 1 samma busksnår hvari min kunskapare låg. Han gjorde larm; snåret blef omringadt och — Allan Glencairn och Ulrik Crawford blefvo fångne. Men, min dyra tant, min spion räknade ursprungligen fyra flyktingar, och af dessa blefvo blott två sasttagna. Hvar blefvo nu de båda andre af? Hans blick hvilade som en orms, hvilken är såker om sitt byte, på lady Nessby: men just derigenom uträttade han,