ansäg vet ej förenligt med en god medborgsanda att affäga mig platsen i Drätselfammaren; men fås fom Ortsörante i Nämnten för reglerina at Pre sterskapets i Malmö län löner måste jag nara mydet på refor, ett förhållande bland andra, hwilket jag fom argument för mitt fritallande från orrförantesysslan ej unterlät andraga. Det torre rod tillåtas mig anmärka att, huru önskligt vet än wore, ret dock lärer blifwa swårt, om ej omöjligt, att till ortförante och letamöter inom Drätseltammaren finna personer, fom funna oteladt egna fia åt dess bestyr, — att ej föga wilja, då teras ställning, med åä ena sitan allmänhetens rättwija kraf på sparsamhet, å andra höga fordringar och floningae lösa anmärkningar, är allt annat än behaglig, — samt att, buvu kraftfull den styrande handen än kunte marna, ten bod intet fan utvätta, ej unter förd af en god kommunalanda, denna anda, fom lifwar hwarje individ för ret allmännas wil. — En jåtan måste wäckas; men ej wäckes den genom anmärkningar, — väl rigtade met ortföranden, men som dock träffa hela Drätselkammaren, — för försumlighet, hwilken jag hoppas ofwanför hafwa wisat ingalunda böra komma Drätselkammaren till last. Axel De la Gardie. Med anleduing of denna grefwe De la Garries strifwelse stola wi i torthet foga några anmärkte ningar. Hwad rå förjt frågan om räkenskapswäsendet beträffar, så hafwa wi alrrig yttrat, att Dritfelkammaren bort åligga te serskilta myndigheterna några böter för uraktlåtenhet att i tid insända rä kenskaperna; wi hafwa endast sagt, att ret unnppe komna trasslet törhända tunnat förebyggas, om D. L:s ordjörande med mera watsam blick följt gången af de serskilta räkenskapsskoldize myntiabes ternas wertsamhet. Om härutinnan någon orätt wisa inneräres mot grefwe De la Gardie, få fom mer tet sig deraf, att wårt uttryck icke fullt met swarade hwad wi wille säga utan lemnare rum för en twetydig tolkning. Wi äro dersöre både willige och styltige att lemna en närmare förklaring. Den som nägot följt med de nya kommunala institutionernas första utweckling, har ide gerna kunnat undgå den iakttagelsen, att te hafwa fin farligaste fiente i benägenheten för byråkratisk formatism. 3 stsället för att betratta hwarandra får som olika grenar af samma förwaltning och såsom såtana träta med hwarandra i liflig jamwerkan, röja de olita myndigheterna en afgjord tendens att begränsa sig sinsemellan såsom af hwarandra oberoente embetswerk. Följten häraf kan icke blifwa någon annan än den, att de slutligen stå isolerare hwar på sin piedestal, och i stället för att stiga ner och räcka hwarandra handen, kom municera de finds emellan medelst eldtåäng. Häraf ten spänning, ten kritiska animositet, som icke just så sällan försports i, jå till sägandes, tepeschwexlingen mellan t. er. Stat sfullmägtige och Drätselkammaren. En bland te bälta uppgifterna för te resp. ordjöranderna är utan twifwel den att närma institutionerna till hwarandra; göra te ide tet, få skall tillståndet snart blifwa wärre och icke bättre, tet uppspirande tommunallifwet skall stelna i slentrian och former, som owäfwa all uppoffrande allmänanda, och man skall till stut förgäfwes bemöda sig att nerbryta ten kinesiska mur, hwarmed de serskilta myndighe terna få smäningom kringskansat fig. J olikhet med grefwe De Ia Gardie är ret wår tro, att ret gifwes ett annat fött att kontrollera hwarandra, eller med andra ord att följa gången af Mwarans dras ertfombhet, än medelst böter och beska skrifwelser. Hwad hr greswen serstilt beträffar, sä anse wi honom wäl egnad genom sitt humana mi fente att giswa förjyn till ett personligt tillmötesgående, och bellaga endast, att hans göromål i antra rigtningar äfwensom hand bostad utom staten göra honom olillgänglig, mer än fig borde, och jälunva äfwen mintre lämplig fåfom ortförande sör en myndighet som Drätselkammaren. Då grefve De Ia Gardie ide fer något annat skäl att falla gaslysningen eländig, an det att den ide blifwit utsträckt till förstäderna, få hänwisa vi till de både allmänna oh högljudda klagomålen öfwer beskafjenheten af gaslysningen tenna winter nom ten egentliga stadens gränser. Sannolilt behöfwa wi ide upplysa hr grefwen om, att ftaddfullmägtige emottagit en skrifwelse från tiverse q3askonfumenter, innehällande allwarsamma beswär ösfwer bristande gas i husen på Liden, och att fullnägtige med anlerning deraf förordnat eu undersökning, hwars resultat dock ännu icke blifwit of: fentligen fändt. Beträffanre arbetena på allmänna wägar och zator, så erinra wi, att wi icke klandrat Dritfeltammaren, för det den underlåtit initiativer till fostsamma nyanläggningar, utan emedan ret synts