ligare det andra året; men att under endast 2:ne år odla 2:ne tunnel., ett om året, då man ide fan pårälna mer än en slörd, hwilken möjligen fan helt och hållit misslyckas, huru skall tet bära fig? 1866 otla8 och besäs ett tunnel. stenig och sumpig jord, fom skördas 1867, och sistnämnda år otlas och besås åter ett tunneland, fom skall sfördas 1868, men samma år reran i Mars månad är odlaren, hwilken utlagt betyrliga odlingskostnader, skild från lägenhetln, om ide för annat, få säkert terföre att han ide tilltror fig kunna betala 100 eller minst 50 proc. högre arrende för den Lläigens het han sjelf under eu längre tid häfdat och måärs vat till hus och jord. Den omnämnda mossen, som blifwit oss fråntagen och lemnad till en mjöl nare i Torsebro lemnade oss i arrende, enligt ar: rendekontratt den 1:ste Maj 1831, icke blott 30 ror, jom inf. sagt, utan 50 vor rmt årligt. — Häranefter hade säkerligen kunnat erhållas minst 70 ror emt i i ärligt arrende för samma mosse. 3:o). Tror ins. fig weta, att sätericts eqanderätt till hemmanen tommer att styrfas ren 16 Febr. (wäl bet!) och 4:o) påstår han, att snacket om skogsäwerkan är allt för enfaldigt etc. ete. — Kan wäl wara; men ins. mätte icke hafwa sig bekant, dels att i Odersberga mång find en kronojord, som till fina gränser säkerligen är bestämd, och dels att hr fps tenlöjtnanten och ridraren, numera rifsdagsfullmätf: tigen Witt från Karlskrona, för 6 a 7 är sedan, då han på grund af wederbörligt förordnande reste omkring för att å kronohemman och Lägenheter inom Willands m. fl. härader för kronans rätning till stämpling utmärka ekar, äfwen besökte Fjelkestads socken för att å uppgifne kronolägenheter i Råby och Tersebro för tronans räkning uttaga ekar. Detta wisar att inom den betydliga jords sträcka, fom säteriegaren på Näbelöf innehar och tror fig ensam ega, äfwen finnes kronojort, — förmodligen också kronoskog. — Emellertid tunde ide vå för kronans räkning något utjtämplas af det skäl, synnerligast hwad Nåby beträffar, att egorna ide woro lagligen skistade, men sädant har lifwäl icke hindradt säteriinnehafwarne, isynnerhet ten nuwarantde, att djerft klämma till både ekar och annan fog, ide blott till husbehof utan är: wen i stor skala till afsalu. — Den fom för nås gra få år tillbaka har fett Fjelkestads församlings herrliga ef och bokskogar, må om han twiflar på wåra uppgifter, komma nu och göra en tittin i rem, få skall han få fe, wäl några wäxande trän förstås, men också en betydlig mängd stubdar samt bögar af klapphult, stickor och vid. — Det förefaller oss nog slappt om ide någon embetsmyndighet har fig skyldighet ålagd tillse att frouds och fideikommissskogar warda wårdade samt fredade från sköflingar. Unter tet skogarne till hemmanen nuder NRÅdes löfs och Odersberga säterier för fateriinnehafiwas rens egen räkning nerhuggas och afyttras, måste brukarne, som utgöra onera äfwen för skogen och jorten hwarå den wexer, till största delen köpa sitt wedbehof. — Om få händer att husbyggnaderna till re lägenheter, fom af vem arrenderas på 2 a 5 år, erfordra reparationer, få erhålles wisserligen dertill nödtorftigt trädwirke, men antingen emot kontant erkänsla eller emot arbete in natura. 5:o). Will ini. göra troligt, att orsalen, hwarföre arrenrekontrakterna prolongerades endast på 2:ne år, skall grunda sig å tillernadt enslifte å Fjelkestads ins och utegor. Men skulle då brukarne i de öfriga byarne: Rs belöf, Räby, Hässletärr och Rolstorp med flera ställen, ockjå hafwa skiften å Fjelkestars egor, eller hwarföre haswa icke heller dessa fätt läugre tid än 2 år? Jo troligen terföre att tiderna för jordbrukaren nu meoro allt för dåliga för att funna upptrissa arrendeafgifterna 50 a 100 proc. utöfwer de förut manliga; men om 2 år funna de ju möjligen blifwa något mera förhoppningsfulla, och i få fall är det ju növwänrvigt för arrenvegifmaren att hafwa alldeles fria händer för en sådan förhöjning. — War ide rvetta egentliga orsaken? — Åtminstone har herr inspettoren yttrat något dität.