Helsingborgs-Posten – 6 februari 1866, sida 3

Swarjehauda. Ett jagtäfwentyr. 3 sista weckan af Nowember dingo twå gendarmer i nejten af Lyon öfwer fålten, då de på afftänd märlte en karl, förserd men jagtgewär, smyga sig undan deras spanande blickar. Gendarmerna började nu jaga ester mannen såsom ock det stod i deras instruktion. Detta warade en jjerdetels timme. Slutligen trodde de sig få fatt på tjufskytten, fom syntes dem allceles uttröttad: men med en eforres wighet äntrade ban upp i ett träd och satte fig till hwila uppe i toppen. — War få god och ftig ner min herre! — börs jate en af gendarmerna. Mannen i toppen teg och blängde argt på rättwisans handtlangare. Men te båda swuro nu mid lag och rätt och alla helgon att re ej lemnade platsen. Jägaren fann sig ide ret ringaste beswärad af fin hederswakt, utan drog upp fin frukost ur fickorna och spisade i god ro. Gendarmerna blefwo wil något förbluffadc; men snart tog tauten på den goda fångsten ut fin rätt. Den ene Jendars men steg alltså upp på ven andres axel och rveris från upp i toppen till ven frulosterande tjufstytten, hwilken jnst fom bäst war i taget med att tömma sitt trerje glas win. — J lagens namn befaller jag er förewisa ert jagttillståntsbref! — fare rättwisans klättrande wäftare, i det han fattade mannen i frragen. Jägaren bet af en wälrig bit willebrärsstek, jäg lugn på rättwisans handtsangare, teg och räckte gendarmen ret lagligen gällande jagttillftåndsbrefwet. — Men för acerton hundra tusan — — hwad will tet här säga? frågade gentarmen. — Det är ju ett i wererbörlig form utfärdadt jagtbewis! — Wet nog det! — fare jägaren och slog i sitt fjerte glas win. — Meu hwarför smög ni er då undan? — frås gade gendarmen ursmnig. — Har jag bedt er förfölja mig?frågade ven cesterrättlige jägaren, i stället att swara. — Swarjör klättrate ni upp i träret? — Har jag bert ev ocfå tlättra hit upp? Owad mig beträffar brukar jag alltis på min jigtwand: ring taga min frufoft uppe i en trät topp. Men tet skulle ni sagt of förut! — SÅ! slulle jag kanske behöft medsöra ett sprätrör, för att strita till er att jag ämnare frus kostera i trvärtoppen! Gendarmerna måste draga dätan, den ene vars jande deröfwer att han under upptlättringen i trä bet råtat spänna fina muskler wäl håret, så att