Helsingborgs-Posten – 3 februari 1866, sida 2

Göteborgs Hondelstidnings Stodholmstorrespendent lemnar nedvantrående skildring af buru ges mytligt det nuwarande borgareständet tillbringar sina sista dagar: Det är roligt nog att bewista ett plenum i borgareständet och fe den lätthet, hwarmed de parlas mentarista formerna behandlas få wäl af herr Schwan, talmannen, fom ledamöterna. Denna lätthet tider bjert af mot ren rigorositet hwarmed resfa former iafttagas till exempel af adelns les damöter — jag mill ej tala om ett få specielt unvantag fom hr Lviljenstolpe, hwilfen anses wara pajfi, i upsaliensisk mening tydt. Häromdagen war hr Schwan wir gort lynne, bra med folk mar tet på lättaren, och be manliga reprefentant-frunyne sutto på fina platser. Hr Schwan slog klubban i bordet, setreteraren uppläste protokollsutdrag, och räpresentanterna pratate få lifligt med hwarandra, som om tde skulle wara på hr Schwans prättiga mittag i söntags. Gorlännes det upplästa pros tofollsuttraget 2 frågade hr Schwan. Ingen swarate, alla pratate. Nej, hör nu, mina herrar, tet är alldeles nötwänrigt att jag får ett ja åt minstone på min fråga, förklarade hr Schwan. En af br Schwans wänner förhjelpte honom till ett ja. Derefter börjades diskussionen om erproz priationslagen. Flere gånger måste hr Schwan bedja berrarne rer borta — d. w. s. de med wänner och bekanta lifligt jamspräkande på platsen batom ståndobänkarne — att wara något mer tysta, ty annars blir det omöjligt att höra hwad talarne yttra. Det blef twå voteringar af: om ÄI 1 och 13 i expropriationslagen; dessa gorkändes, och seran gick vet ganska friskt undan med de ans dra paragraferna, så här t. ex.: 6 3, godkänner ståndet 327 7Ja och hr Schwan slog tlubban i borret. Emellertid tyckte förmodligen en Ieramot, att tet ej gid fort nog med klubbslagen, och han yttrade derföre halfhögt, men få att vet hörs res tydligt: inacka på! Man ffrattate gort. Setan företogs wal af elektorer, som skulle utse justitieombudsman, samt af elektorernas juppleanz ter. Den fom lommer främst bland dessa senare mäste i fall af behof wara beredd att inträda fås som elettor. Twå hade erhållit lika antal röster, ten ere mar kopparslagaren Brinck. Lottning an ftällves. Hr Brind fick andra rummet och flopp fälexes wara beretd på att genast inträda såsom elettor. Ja, den Brincken, yttrade hr Schwan, ban har tå alltid tur på spel. Förbondlingarne för dagen woro slut, hr Schwan slog tlubban i bortet efter att som wanligt ha frå gat, om ständet wille ätskiljas. Hr Schwan fick