Hwarjchanda. Barnsängsvisit i en lejonbur. Wi omtalade för någon tid sedan eu anetdot om lejontämjaren Battys wådliga konster, dem han för närwarande förewisar för Pariserpubliten. Den fara han lopp wid ett tillfälle, då han stack hufwudet in i den ena lejoninnans gap och erhöll en liten rispa i hals jen, få att blod flöt, mar att anse fom ett intet mot den gripande scen, fom egde rum i tisdags i förra weckan. Batty hare knappt trädt in i i lejone buren, der fyra lejon, twå af hwartdera könet, woro förwarade, förr än man observerade, att den ena lejoninnan war till en otrolig grad wild och retad. De twå hanlejonen och den andra Iejoninnan uppträrde äfwen på ett fatt, fom wittnnade om, att de endast woro föga böjda för skämt och upptåg, och Batty war under dessa omständigheter icke i stånd att utöfwa fitt manliga herrawälde 5fwer djuren. Den förstnämnda lejoninnan for strart emot honom och gjorde wilda sp:ang: derefter frans nade hon plötsligt, utstötte ett wäldsamt tjut och stirrade på djurtämjaren med flammande ögon. De trenne andra djuren iutogo derefter också en ställning, fom om re woro i begrepp att störta löst på honom. Låt det nu wara nog! Gå ut! Gå ut! ropade åskådarne, fom ryste af bäfwan, och Batty drog sig werkligen också baklänges tillbaka ut ur buren, så att föreställningen afbröts. Publiken fick nu först upplysning om hwad som war på färre. Den rasande lejoninnan hade ens daft några minnter förr än buren blef ffjuten in på cirkus (föreställningen egde rum i Cirque-Napoleon) nedkommit med en unge; men Batty hade ide af denna orfaf welat uppskjuta föreställningen. Den lille lejonprinsen, hwilken man ansåg för ende sonen, hare blifwit skild från modren och liksom alla högförnäma dibarn anförtrodd åt en amma, en stor och kraftig Newfonndlandshynda, fom nys ligen fått hwalpar ech emottog fosterbarnet med ammors wanliga hänryckning. Då modren befann fig få wäl, fom ret efter omständigheterna kunde önskas, gaf Batty befallning om att föra buren inför publiken; men i det ögonblick, då Batty ins trädde, hände sig, att Hennes Majestät Lejoninnan bef förlöst med ännu en liten fon, och hennes ras seri fom fig deraf, att de tre andra lejonen wisade